Bredband till alla

Nisse Husberg (22.7) och Carl-Gustav Lindén (23.7) skriver i kritiska ordalag i Hufvudstadsbladet om målsättningen att bygga ut bredbandsnätet till alla finländare. Båda skribenterna anser att bredbandsprojektet är orealistiskt och påstår att Finland ligger efter i bredbandsutvecklingen. Som ny bostads- och kommunikationsminister vill jag uppmuntra till en öppen debatt om projektet.

Samtidigt som vi funderar över vad vi kunde göra bättre, ska vi vara stolta över Europeiska kommissionens uppgifter om att Finland har mest bredbandsförbindelser per 100 invånare i hela EU.
Bredband till alla år 2015-projektet ska inte blandas ihop med skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, som trädde i kraft förra sommaren.

Serviceskyldigheten innebär att alla stadigvarande bostäder samt företagen och den offentliga förvaltningens anstalter ska ha möjlighet att skaffa en trådlös eller fast bredbandskoppling på minst 1 Mbit/s. Det är en medborgerlig rättighet, vars förverkligande Kommunikationsverket har till uppgift att övervaka.

Idén med bredbandsprojektet är däremot att bygga ut 100 Mbit/s bredbandsförbindelser på 2 kilometers avstånd från 99 procent av hushållen fram till år 2015. Finansieringen av bredbandsprojekten fördelas så att operatörerna ansvarar för minst en tredjedel av kostnaderna, staten för en tredjedel samt EU och kommunerna för en tredjedel.

Marknaden sköter om att 95 procent av finländarna får tillgång till bredband. Det är samhällets uppgift att se till att de återstående 130 000 hushållen i glesbygden kan känna sig delaktiga i det moderna samhället. Med tanke på landsbygdens livskraft är det viktigt att vi lyckas.

Hushållen får själva bestämma om de vill ansluta sig till bredbandsnätet och det är möjligt att utnyttja hushållsavdraget för ändamålet. Anslutningsavgiftens storlek beror bland annat på hur långt ifrån nätet fastigheten ligger och hur många som vill beställa bredband på orten. I beräkningarna måste man också komma ihåg att en snabb optisk fiberförbindelse är en investering för 50 år framåt.

I samband med att jag besökte ett bredbandsbygge i Kurikka förra veckan lyfte jag fram sambyggnad av infrastrukturprojekt som ett bra förfaringssätt för att få ner kostnaderna. 80 procent av kostnaderna utgörs nämligen av att fibern grävs ner i jorden. Därför är det förnuftigt att genomföra grävjobbet i samband med andra infrastrukturprojekt, då det är möjligt.

Ministeriet har bett en stor skara inblandade parter att skicka utlåtanden om projektet för utvärderingen som görs i höst. Nu ska vi korrigera eventuella brister och få ny fart på utbyggnaden av bredband. Då alla parter inser att ansvaret är gemensamt, är vi redan en god bit på vägen.

Krista Kiuru, SD
Bostads- och kommunikationsminister