100 Mbit/s år 2015 helt orealistiskt

Den förra regeringens målsättning är ju fin: 100 Mbit/s åt (nästan) alla år 2015. Det är redan nu klart att det inte blir någonting ens i närheten av det. Den nya ministern borde sätta sig in i verkligheten litet grundligare innan hon påstår att det är realistiskt (Hbl 18.7).

Tvärtom har det varit stora svårigheter att få någonting alls till stånd. Orsakerna är också uppenbara. Även om målsättningen ändrats så håller ministeriet envist fast vid den gamla linjen att "marknaden" skall bygga fastän vi redan har 11 års erfarenhet av att den inte gör det. Och de stora operatörerna har länge rent ut sagt att de inte tänker bygga något optiskt fibernät - utom på vissa ställen i de stora städerna.

Byråkratin är en annan orsak till att inget sker. Hela landet är fullt av svarta hål där man inte kan få stöd utan där skall "marknaden" bygga. Ungefär varje liten kyrkoby är ett svart hål. Soneras representant undrade – helt riktigt – vem som skall bygga där då inte ens städernas utkanter är intressanta för dem. Felet ligger inte hos operatörerna, som ju bara vill tjäna pengar, utan hos de politiker och tjänstemän som bygger strategin på helt orealistisk grund.

Hela projektet gick i putten från början, då man blandade in landskapen i eländet. De är helt inkompetenta och saknar resurser (utom Österbotten som råkar ha Ulf Grindgärds). Nylands förbunds Lainevuo påpekade helt riktigt att landskapen är fullständigt onödiga i systemet.

Ficom är en ordentlig broms för utvecklingen för de motarbetar direkt fibernätet eftersom det konkurrerar med deras trådlösa nät. Radio är ett viktigt komplement men för allvarlig nätuppkoppling är tekniken alldeles för dålig - opålitlig och långsam. Dessutom kommer väggen emot då frekvensbanden tar slut. Enda möjligheten är att bygga ut tiotusentals eller hundratusentals basstationer - ungefär en per hushåll - men det sker knappast.

Pratet om "behov" är ren idioti. Om man ser på utvecklingen i stort så är snabba datanät en förutsättning för snart sagt hela ekonomin. Det skulle inte skada att titta på Världsbankens bredbandsstudie från januari 2010 där man analyserat 120 länder 1980-2006 och konstaterat att tillväxten av BNP varit 1,2 procent högre där det funnits 10 procent mera bredband. Operatörerna bryr sig inte alls om BNP utan tittar enbart på sin egen börs. Däremot borde staten bekymra sig om landets ekonomi.

Kommunerna är ungefär lika inkompetenta som landskapen och kopplingarna till de lokala operatörerna börjar närma sig korruption. De myglar på vissa håll fram operatörerna som bygger ofantligt dyrt i stället för att stöda andelslagen. Andelslagens anslutningsavgifter ligger omkring 2000 euro medan operatörerna enligt egen utsago skall ha mellan 4000 och 44 000 euro för en anslutning. I Kajanaland blir anslutningen att kosta 13 000 euro trots ett massivt stöd. Och det är förstås operatören som fått bygga.

Tyvärr är operatörerna svindyra och inkompetenta ifråga om fibernät (med vissa undantag som Lovisa Telefon). Då vi skulle koppla om två fibrer i Kouvola skulle Kymen Puhelin ha 1200 euro för att flytta två kontakter! Montören fick det inte att fungera då dokumentationen var felaktig och hade inte ens en laserlampa med sig. Det hade däremot jag så vi fick kopplingen att fungera och förhoppningsvis behöver vi aldrig mera ha någonting med dem att göra.

Finland blir efter i utvecklingen då speciellt Asien går framåt med stormsteg (också Sverige är ganska bra). Enda sätt att få snabbt datanät det här decenniet är fortfarande att bygga själv. Bäst är att strunta helt i "stöd" och staten, landskapen, kommunerna och all annan byråkrati som fördyrar och bromsar utvecklingen. Den som väntar på att få billig anslutning i tamburen får vänta förgäves.

Nisse Husberg, bonde och tekn.dr.
Bos-Sestu, Hindersby