ESM innebär minskad demokrati

Den nyvalda riksdagen kommer inom kort att behandla ett internationellt avtal gällande en permanent europeisk stabiliseringsmekanism (ESM), som skulle inrättas år 2013. Beslutet om att grunda ESM godtogs av EU:s finansministrar den 20 juni i Luxemburg, och ska nu ratificeras av medlemsländerna. Tidigare finansminister Jyrki Katainen har uttryckt sin belåtenhet över beslutet och har poängterat att alla Finlands krav godtogs.

Men efter att Portugalpaketet godkändes av riksdagen har det visat sig att det som inför den finländska allmänheten presenterades som hårda lånekrav inte var särdeles strikta. Lånekraven hade i själva verket redan tidigare diskuterats på EU-nivå.

Ett av dessa krav är den så kallade prioriteringsprincipen. Enligt prioriteringsprincipen stöder Finland i fortsättningen skuldsatta länder endast om återbetalningen av Finlands lån sätts främst. Det ligger dock en fara i att detta endast förlänger skuldkrisen. Gäldenärer vars lån prioriteras har föga incitament att lösa en skuldkris, eftersom lånen uppfattas skyddade från risker.

Detta är utgångspunkten för behovet av en skuldsanering. Ett lån innebär alltid en risk, och ansvaret måste delas mellan låntagaren och långivaren. Det är sällan som endast en part är skyldig till betalningsproblemen. Skuldsaneringen måste förmedlas av en oberoende tredje part och den måste gå till på ett sätt som garanterar jämlik behandling av parterna.

Men i stället för en skuldsaneringsmekanism har de europeiska finansministrarna valt att uppställa ESM. ESM är ett finansieringsinstitut genom vilket pengar kan skjutas in i ekonomiskt krisande länder. ESM:s startkapital är 80 miljarder euro, varav Finlands andel är 1,438 miljarder euro.

Kapitalet kan ytterligare ökas genom att ta lånegarantier i bruk. Även om summorna är imponerande, motsvarar de endast skulderna som Spanien, Irland, Italien, Grekland och Portugal förväntas betala redan inom detta år. Om alla medel tas i bruk krävs det följaktligen besparingar och nedskärningar överallt i Europa, inklusive långivarländerna.

ESM är också problematisk gällande beslutsprocessen och juridiskt ansvar. Medlemsstaternas inflytande viktas enligt deras finansiella insats i fonden. I detta avseende tar ESM avstånd från mer demokratiskt uppställda institutioner inom EU.

Samtidigt åtnjuter ESM och dess personal juridisk immunitet och är därmed befriade från allt ansvar beträffande sin verksamhet eller dess följder. Likaväl är ESM:s egendom och dokument okränkbara och befriade från beslagtagning, vilket betyder att ingen utomstående kan granska dess verksamhet. Det här innebär minskad demokrati och transparens i Europa.

ESM är inte ett alternativ till skuldsanering. Den kan på kort sikt lätta på de ekonomiska problemen, men upprättandet av ESM institutionaliserar den ekonomiska krisen i Europa. Därmed skjuter den också upp problemen tills kostnaderna för en skuldsanering blir dyrare för alla parter än vad det skulle ha varit om saneringen startats omgående. Resultatet kan bli en okontrollerbar skuldkris som täcker hela Europa.

Omar El-Begawy, Attac Finland, Åbo