Inte så lätt att bli lärare på svenska

Hbl rapporterar (12.6) om antagning till lärarutbildningen och skriver att det är lättare att komma in på den svenska lärarutbildningen än den finska.

Men vid de finska lärarutbildningarna tillämpas ett gemensamt antagningssystem (VAKAVA) där en finsk sökande kan söka till maximalt tre lärarutbildningsenheter i landet. Varje person kan således antecknas som sökande tre gånger. På svenska förekommer varje enskild person som sökande en gång, vilket påverkar statistiken till Pedagogiska fakultetens (PF) nackdel.

PF hade i år 343 sökande till klasslärarutbildningen. Vi har 65 studieplatser men fakulteten antar cirka 20 sökande utöver detta då akademin inte tillämpar system med reservlistor. Därmed inleder ca 20 procent av de sökande sina studier. En antagning kring 20 procent motsvarar genomsnittet vid Helsingfors universitet, Turun yliopisto och Jyväskylä universitet. Totalt har PF:s lärarutbildningar 787 sökande i år, till max 190 platser vilket betyder att 24 procent får plats. Hanna Noris (TY) avhandling, som finns tillgänglig på nätet, ger en god helhetsbild av söktrycket till våra universitet.

Lojander-Visapääs utredning för något år sedan visade att kring 18 procent av de finska gymnasisterna söker sig till pedagogiska utbildningar. På svenska var siffran 12 procent, vilket också har betydelse. Skillnaden reflekterar delvis utbudet av högskoleplatser som skiljer sig på svenska och finska i Finland.

Vi har på olika sätt arbetat för att öka intresset för att söka sig till ämneslärarutbildning och för möjligheter att avlägga studierna i Helsingfors, men intresset är begränsat. Kanske beror det på att ämneslärarutbildningen skall konkurrera med ett stort svenskt utbildningsutbud i huvudstadsregionen? Till exempelvis Helsingfors universitets tvåspråkiga ämneslärarutbildning antas årligen högst femton studerande. I år anmälde sig, enligt uppgift, nio sökande varav sex antogs.

Gällande lärarbristen i lågstadierna är den strukturellt likartad både på svenska och finska i Finland. Av alla svenskspråkiga obehöriga återfinns cirka tre av fyra i Nyland och Östra Nyland, vilket starkt liknar den finska situationen, där två av tre obehöriga finns i samma region - trots att omfattande lärarutbildning finns på orten.

Michael Uljens, prefekt vid pedagogiska fakulteten