Utbildningsdiskussionen har många aspekter

Artikeln om lärarutbildningen (Hbl 29.5) var minst sagt förbryllande och har lett till kraftiga reaktioner på många håll. Hbl låter påskina både i rubriken på första sidan och i artikeltexten att Svenska kulturfonden kommer att granska lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

Enligt Hbl skall lärarutbildningen vid Åbo Akademi utvärderas för att lärarnas it-kunskaper och samarbetsförmåga inte håller måttet. Artikeln är ytterst missvisande och baserar sig på flera felantaganden. Faktum är att Kulturfonden i Vasabladet dementerar (30.5) att det skulle vara fråga om en utvärdering av Åbo Akademis lärarutbildning. 

I Hbl-artikeln hänvisar man vidare till Pisa-undersökningen där de finlandssvenska skolorna klarar sig sämre än de finskspråkiga. Orsakerna till detta är många och frågan har högsta prioritet för Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Det är dock på plats att klargöra vissa aspekter som inte framkommit i alla medier. Debatten har handlat om lärarutbildningens och undervisningens kvalitet samt om lärarutbildningens placering. Lärarbristen har utpekats som en förklaring. Ändå visar Pisaresultaten att de svenskspråkiga skolorna i södra Finland, där lärarbristen är större, klarar sig bättre än i Österbotten där den finlandssvenska lärarutbildningen finns.

I Hbl lyfter man även fram rädslan för att tvåspråkiga familjer skulle välja finsk skola i stället för svensk. Ett faktum är dock att Pisaresultaten visar att de svenskspråkiga skolorna i tvåspråkiga regioner klarar sig bättre. Det är fullt förståeligt att föräldrar till barn i skolåldern är bekymrade. Men situationen är inte så beklämmande som den nu framställts, allra minst i södra Finland. Faktum är att den finlandssvenska skolan, överlag, klarat sig bättre i Pisa-undersökningen än övriga Norden och är också i topp internationellt.

Lärarutbildningen för en minoritet är livsviktig och därför utvärderas lärarutbildningen kontinuerligt och är ett ständigt diskussionsämne i Svenskfinland. Det är positivt att intresset för lärarutbildningen är stort och bidrar till att lärarutbildarna är medvetna om vilka utvecklingsbehov det finns. Lärarutbildarna deltar aktivt i olika utvecklings- och forskningsprojekt i samarbete med skolorna. Ett exempel är Intelligent på tangent som utvecklar nya metoder för skriv- och läsinlärning. Projektet sker i samarbete med skolor och kommuner i Nyland och Österbotten.

Vid Pedagogiska fakulteten pågår flera forskningsprojekt som strävar till att höja lärarutbildningens kvalitet och stöda lärarna i deras karriär. Ett aktuellt och växande problem är, både nationellt och internationellt, att allt fler lärare avbryter sin lärarbana. Lärarutbildningen är en bred utbildning som ger färdigheter för många yrken. Åbo Akademi deltar i ett nationellt projekt Osaava Verme som strävar till att minska antalet avhopp från läraryrket.

Åbo Akademi välkomnar diskussionen om lärarutbildningen. Samtidigt behöver Pedagogiska fakultetens personal få arbetsro och stöd, det är enbart med en känsla av att man har förtroende som man kan lyckas med riktigt goda resultat. Målsättningen är att hålla hög kvalitet och att bli ännu bättre.

Pedagogiska fakulteten arbetar aktivt för att utveckla lärarutbildningen och åtgärda lärarbristen i södra Finland. Det är glädjande att söktrycket till lärarutbildningarna har ökat markant de senaste åren. Våren 2011 sökte 1 009 personer till grundutbildningarna (183 platser) vid Pedagogiska fakulteten. Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors lockade många sökande, samtidigt som utbildningen i Jakobstad har haft rekordantal sökande. Av alla studerande vid Pedagogiska fakulteten är över hälften från andra regioner än Österbotten. Situationen ser med andra ord lovande ut.

Åbo Akademi är öppen för all form av samarbete då det gäller att utveckla och förbättra den finlandssvenska skolan.

Jorma Mattinen,
Rektor

Christina Nygren-Landgärds,
Prorektor
Åbo Akademi

Svar:

I sin insändare (Hbl 30.5) upprepar Kulturfondens direktör Berndt Arell och utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen de uppgifter som min artikel baserade sig på, nämligen att fonden planerar en kartläggning av hur skolorna samverkar med lärarutbildningen.

Den artikel i Vasabladet som man hänvisar till är okritisk såtillvida att reportern över huvud taget inte talat med mig men ändå tror sig veta hur och av vem jag fått mina uppgifter.

Maria Gestrin-Hagner,
nyhetsreporter, Hbl