Folktinget vill främja språklig mångfald, inte jämställa!

Dan Hohenthal kommer i sin insändare (Hbl 25.5) till en lite märklig slutsats i anledning av notisen (Hbl 19.5) om att jag blivit vald till viceordförande i det europeiska nätverket Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD). Hohenthal skriver att Folktinget genom att ta en framstående roll i en organisation som NPLD, och på så sätt utåt jämställa finlandssvenskarna med minoriteter som finnarna i Sverige, ger en märkvärdig bild av finlandssvenskarna.

Folktinget vill betona att det inte över huvud taget är fråga om att jämställa, tvärtom! Att i vårt korta pressmeddelande kalla NPLD för ett ”minoritetsspråksnätverk” var inexakt och kanske missvisande vilket vi beklagar. Den term som NPLD själv använder för att beskriva de språkgrupper som valt att ansluta sig som fullvärdiga eller associerade medlemmar i nätverket är på engelska ”CRSS-languages” – konstitutionella språk (så som svenskan i Finland), regionala språk (till exempel baskiska i Spanien) och språk som talas i mindre stater (estniska). Här ryms naturligtvis också så kallade traditionella minoritetsspråk i olika europeiska länder, både sådana som är mer erkända inom sina stater och de som saknar officiell status eller har sämre rättigheter.

Det som däremot förenar oss alla, så som också nätverkets namn säger, är viljan att aktivt främja språklig mångfald – både inom våra länder, men speciellt tillsammans, på den europeiska arenan. Det är också värt att notera att NPLD inte främjar minoriteter i sig utan språkens ställning i Europa.
Folktinget har varit med i NPLD sedan januari 2009 och har fått ut väldigt mycket av nätverket. Genom att få information om språkens ställning i de olika länderna, om hur de arbetar med strategisk språkplanering och språkliga rättigheter, om deras lagstiftning och så vidare har Folktinget fått konkreta idéer för sitt eget arbete. Folktinget har också kunnat dela med sig av sina egna best practices, bland annat har den av Folktinget initierade Ahtisaarigruppens åtgärdsförslag rönt mycket intresse hos de andra språkgrupperna.

NPLD:s nystartade tankesmedja kommer bland annat att jämföra de mer långsiktiga språkstrategier som finns i de olika länderna vilket vi säkert i vår tur kan dra nytta av. Folktinget har också genom nätverket funnit samarbetspartners för konkreta EU-projekt.

För Folktinget är det värdefullt att samarbeta och utbyta erfarenheter med så många språkgrupper som möjligt. Trots att vi är olika till både storlek och ställning i våra respektive länder har vi mycket att lära av varandra. Med sverigefinländarna har vi samarbetat aktivt också långt före inträdet i NPLD, till ömsesidig glädje och nytta.

Jag medverkade i mars i år i ett seminarium ordnat av Finlands ambassad i Stockholm – och gav via Folktingets arbete med språkliga rättigheter i Finland, goda råd till tjänstemän och ledande politiker i de svenska kommuner som i enlighet med Sveriges nya minoritetslagstiftning ska ge service på finska! Vi på Folktinget är stolta över att vara med i NPLD och går gärna i bräschen för att utveckla samarbetet mellan språkgrupperna i Europa.

Peggy Heikkinen,
Språkskyddssekreterare
Folktinget