Analys: Ett ­självständigt beslut

Rent formellt ser det inte ut att finnas något att säga om att statsrådet nu låter kraftbolaget Fennovoima gå vidare med sitt kärnkraftverksprojekt i Pyhäjoki. Villkoren för det inhemska ägandet är uppfyllda även om Kesko och Valio lyckas sälja sina andelar och även om köparen då heter Rosatom.
Men spelet bakom kulisserna har säkert inte alla gånger varit speciellt vackert. Fennovoimas projekt är viktigt för ryska Ros­atom. Rosatom äger en tredjedel av kraftbolaget, Rosatom ska bygga kraftverket i Pyhäjoki och Rosatom behöver ett referenskraftverk i ett västligt industriland.
I det läget kommer Finlands behov av mera produktionskapacitet för el lätt i andra hand.
Med facit på hand är det logiskt att Fortum trots allt köpte in sig i Fennovoima, även om det ursprungliga villkoret för en affär inte uppfylldes. Fortum har fortfarande inte fått köpa majoriteten av vattenkraftbolaget TGC-1 i Karelen.
Det Fortum däremot har är en miljardsatsning i Ural och västra Sibirien där flera kraftverk producerar el och värme med hjälp av naturgas. I Ryssland kan det lätt bli problem med tillstånd av olika slag och därför är det bra att hålla sig väl med myndigheterna. En miljardsatsning med problem är det ingen som vill ha.

Rysk goodwill
Fortum hade nog räknat med att ro vattenkraftsaffären i hamn ­innan tidsfristen för Fennovoimas tillstånd att börja bygga löpte ut. Var det egentligen skurit sig där och vilken roll det spelar att tidigare vd Tapio Kuula blev sjukskriven mitt i processen kan man bara spekulera om.
Byggbolaget SRV bygger mycket på den ryska marknaden. Byggprojekt är i och för sig inte lika långsiktiga som energiproduktion, men att ha en viss goodwill hos de ryska myndigheterna skadar säkert inte då man i konkurrens med andra utländska byggbolag tävlar om projekt.
För Outokumpu gäller helt enkelt att man säkert inte ville se de miljoner man redan satsat på Fennovoima gå till spillo.
Näringsminister Olli Rehn (C) uppger att han nog diskuterat med Fortum men att alla bolagen fattat självständiga beslut. Det har de säkert, de är börsbolag och ska som sådana ha ägarnas intresse för ögonen. Statsmakten får på inget sätt försöka påverka börsbolagens beslut, inte ens i Fortum där staten är majoritetsägare.
Men då minister Rehn för några veckor sedan besökte Moskva blev det fullständigt klart vad de ryska politiker och affärsmän han träffade förväntade sig. Och det var att Fortum går in och tryggar det inhemska ägandet i Fennovoima.
Precis så har det också nu gått.

Fel fokus
Finland och Norden behöver på sikt ny baskraft och Finland behöver investeringar och arbetstillfällen. Av den orsaken välkomnar många projektet. Motståndarna betonar att Finland i stället borde satsa på förnybar energi.
Men själva energidiskussionen har i det här fallet kommit i andra hand. Frågan har inte varit om Finland behöver mera elproduktionskapacitet och i så fall hurudan. Frågorna har i stället kretsat kring vem och vilka som äger och utövar makten i Fennovoima.
Försöket att introducera en kroa­tisk ägare med koppling till Ryssland blev näst intill ett skrattretande mellanspel. Fokus har kommit att läggas på fel saker.
Det är bara att hoppas att vi nu sett de farsaktiga dragen och att man kan börja fokusera rätt. Energidiskussionen ska handla om energikällor, om förnybart och baskraft och om att trygga den framtida eltillförseln. Och Fortum får fortsätta att förhandla om vattenkraft i Karelen i lugn och ro.