"Barn behöver vännerna och rutinerna på dagis"

Föräldrar som Hbl har talat med kan tänka sig att det är rimligt att de barn som har föräldrar hemma erbjuds 80 procents eller till och med 50 procents rätt till dagvård. Men det skulle vara fel att de här barnen inte alls skulle få dagvård.

– Om vi fick välja skulle vi skära lite i den subjektiva rätten till dagvård, men inte försämra det nuvarande hemvårdsstödet. Ett försämrat hemvårdsstöd ökar tudelningen i samhället. En del föräldrar återvänder till arbetslivet lite tidigare. Andra stannar hemma med sämre utkomst, tror Susanna Stjernberg-Salmela.

Hon och hennes man, Mikko Salmela, tycker att det bästa skulle vara om regeringen inte alls går åt vare sig hemvårdsstöd eller den subjektiva rätten till dagvård. De tycker att det är viktigt med ett flexibelt system. Det nuvarande systemet är bra. Livssituationen styr vilken modell som passar en just då.

– Vi har tre barn och under årens lopp har vi haft perioder då vi inte haft barnen på heltidsdagis trots att vi har haft rätt till det. Behovet har varierat, säger Mikko Salmela.

Laura Räihä är inne på samma linje. Hon har två barn och återvände till arbetslivet båda gångerna när respektive barn var cirka två år gammalt.

– Jag ville absolut börja jobba igen. Visserligen hade jag kombinerat vårdledigheten med lite jobb redan när barnen var mindre. Om det bara är möjligt så är det här bäst för både barnet och en själv, säger Laura Räihä.

Sebastian Therman anser att den subjektiva rätten till dagvård är en viktig rättighet både ur barnets och ur föräldrarnas synvinkel. Han är forskare i mentala frågor och mycket medveten om att det finns föräldrar vars kapacitet helt enkelt inte räcker till att sköta både babyer och äldre barn hemma.

– Ett barn har ett stort behov av att leka med andra jämnåriga barn. Det är mycket viktigt för barnets utveckling att det har ett socialt umgänge i grupp och med flera andra barn, säger Sebastian Therman.