Ungdomsambassadören Aicha Manai säger att många arbetsgivare inte ger sina unga anställda tillräckligt med respons. Foto: Benjamin Suomela

Aicha Manai: Gör ett video-cv

En hostande ekonomi får inte hindra företagen från att anställa unga. Det säger Aicha Manai, ungdomsambassadör med uppdrag att minska klyftan mellan unga arbetstagare och företag.

Aicha Manai hade testat allt. Hon hade skickat in över 400 arbetsansökningar och besökt otaliga arbetsplatser på jakt efter jobb. Åtta gånger kom hon så långt som till arbetsintervjuer. Till slut gav ett års intensivt sökande resultat.

– Det var extremt frustrerande. Jag skulle inte ha stannat i kvar i Finland om jag inte hade fått ett jobb.

Nu kan hon titulera sig ungdomsambassadör. Någon kanske tänker att det gäller en post utomlands men så är inte fallet utan 27-åriga Manai jobbar nu för Ekonomiska Informationsbyrån TAT. Här kommer hennes kunskaper om arbetsmarknadens utmaningar väl till pass. Hennes främsta uppgift är att få företagen att anställa unga.

– Vi har en massa högt utbildade unga akademiker som inte får ett jobb. De företag som säger att de inte har resurser att anställa unga borde tänka om. Ungdomarna tillför ny kunskap och energi, säger Manai.

Under det första halvåret har Manai besökt både arbetsplatser och skolor för att öka förståelsen mellan unga arbetssökande och företag. De unga hon har träffat har inte förlorat sitt hopp.

PROFIL
Aicha Manai
  • Född: 12 februari 1986.
  • Bor: I Esbo.
  • Utbildning: Magisterexamen vid Hanken.
  • Språkkunskaper: Talar finska, engelska, arabiska och franska flytande.
  • Aktuell som: Ungdomsambassadör för Ekonomiska Informationsbyrån TAT. Åker runt i skolor för att berätta vad företagen förväntar sig av unga anställda. Besöker företag för att berätta om vad unga förväntar sig av sina chefer. Projektet pågår till slutet av 2013.

– Medierna rapporterar ofta om unga och utslagna men i skolorna är de flesta ungomar positiva och fulla av självförtroende.

Manais föreläsningar handlar om arbetsgivarnas förväntningar och krav då de anställer ungdomar.

– Många arbetsgivare säger att de vill att de unga ska ta mera initiativ och vara aktiva. Det handlar om små gester som kan bidra till en bättre stämning.

Att dagens ungdomar skulle vara vana vid att ha det bra och vara lata håller hon inte med om.

– Absolut inte. Vi är vana vid att ha det bra och resa och genom att jobba kan vi betala för vår livsstil.

Många av de unga som Manai träffar berättar om den arbetserfarenhet som de samlat på sig under somrarna.

– En del upplever att de lämnas vind för våg eller motsatsen, att arbetsgivaren inte litar på dem och övervakar precis allt. Företagen borde bli bättre på att handleda.

Inga säkra anställningar

Då allt fler unga anställs på korta kontrakt binder de sig inte till sin arbetsgivare på samma sätt som  tidigare.

– Få förväntar sig en fast tjänst. Men det gör också att unga har en mycket lägre tröskel att byta jobb om de inte är nöjda.

Trots att ungdomsarbetslösheten stigit under de senaste åren finns det flera branscher som har svårt att rekrytera unga.

– Företag inom städbranschen har varit väldigt intresserad av hur de ska locka unga. Jag tycker att unga borde tacka ja till de jobb de erbjuds även om jobbet inte uppfyller alla förväntningar direkt, säger Manai, som själv jobbat som bland annat tolk, städerska och kassörska.

För de ungdomar som inte har något jobb inför hösten tipsar Manai om att göra en trettio sekunder lång videoansökan för att skilja sig från mängden.

– Det hinner alla arbetsgivare titta på. Blir de intresserade kontaktar de dig och du kan skicka in ditt cv. Om de inte blir intresserade ska man inte ta det personligt.

Större bekräftelsebehov

Manai tror att det alltid har funnits en klyfta mellan olika generationer. De ungdomar som i dag söker ett jobb skiljer sig från tidigare generationer på flera sätt, säger hon.

– Vi lever i ett samhälle där det är viktigt med bekräftelse. Unga är vana vid att få respons och bekräftelse via till exempel Facebook. De förväntar sig att arbetsgivaren också ger respons ofta, inte bara under utvecklingssamtal en gång om året.