Nya regler slår hårt mot de små

Lite irriterad. Mer än så vill Peter Wiklöf inte medge att han är när han talar om de nya EU-regler som ska hindra bankkriser av de mått vi nu sett till exempel i Spanien från att uppstå på nytt. Reglerna ställer bland annat krav på mera eget kapital och högre likviditet.

– Paradoxen är att man genom reglerna ville ta de stora bankerna i örat, men konsekvenserna har blivit de rakt motsatta, säger Ålandsbankens vd.

Han säger sig ha full förståelse för att trycket var hårt på myndigheterna att göra något när den ena storbanken efter den andra behövde 100-tals miljoner dollar för att inte gå omkull. Och många enskilda beslut som fattades för att förhindra att det skulle ske igen var rätta. Men när regler skapades i panik blev det svårt att se alla samband.

– Nu när läget lugnat sig lite är det dags att se konsekvenserna och fundera på vad vi verkligen vill ha.

Olika modeller

Det som irriterar Wiklöf mest är att kraven på kapital och kapitaltäckning där stora banker har möjlighet att använda andra uträkningsmodeller än de små.

Till exempel då man ska räkna ut riskerna för kreditförluster kan storbanker göra det enligt en avancerad intern modell som ger ett medeltal och ett krav på kapitaltäckning i enlighet med det.

De små bankerna måste däremot hålla sig med kapital i enlighet med enklare modeller som enligt Wiklöf åtminstone då det gäller Ålandsbanken ställer kravet betydligt högre än för motsvarande krediter i stora banker.

Bankskatten slår också den enligt vd orättvist mot Ålandsbanken. Eftersom Ålandsbanken hanterar sina bolån direkt från egen balansräkning betalar man bankskatt dem. De banker som beviljar bolån via enskilda hypoteksbanker är befriade från bankskatt till den delen.

– Ska man ha små banker med traditionell bankverksamhet så krävs ett neutralt regelverk som är lika för alla, säger Wiklöf.

Som det nu är ökar de små bankernas kostnader, något som sedan syns till exempel i att lånen till kunderna blir dyrare, menar Ålandsbankens vd som efterlyser konkurrensneutralitet från myndigheternas sida.

Svårt få gehör

Ålandsbanken ingår i ett europeiskt nätverk av mindre banker och där har man gjort gemensam sak för att få gehör inom EU för sina synpunkter. Man har bland annat träffat EU-kommissionärer och skrivit till konkurrensmyndigheterna.

På hemmaplan har man träffat både politiker och Finansinspektionen för att få gehör för sina synpunkter.

– Problemet är att vi är bara en liten västanfläkt i ett stort sammanhang. Det är få som vill ta i den här problematiken.

Ålandsbanken har sin egen nisch där tanken är att konkurrera med servicenivå. Trots klientelet i allmänhet är personer som har det bättre ställt påpekar Wiklöf att kunderna inte är helt okänsliga för prisskillnader.

Bättre pris nu

Marginalerna har i Finland varit fel prissatta, de har varit alldeles för låga, anser Wiklöf. Men när de nu börjar stiga har Ålandsbanken intresse av att växa i utlåning på fastlandet, banken behöver större volymer.

När Finland varit fel prissatt har Ålandsbanken i stället vuxit i Sverige. Under årets sex första månader har både in- och utlåning där vuxit, liksom kapitalförvaltningen. Det förvaltade kapitalet ökade också i Finland.

– Jag blir på gott humör när jag ser vart vi är på väg och är nöjd över hur banken utvecklas, men jag kan inte acceptera orättvisor i verksamhetsförutsättningarna, säger Wiklöf.