Esbo med i regionens kvalitativa cykelnät

I kvalitetskorridorerna cyklar man snabbt utan hinder på vägen. Målet är att börja använda kvalitetskorridorer för cyklisternas arbetsresor och följa trenderna ute i världen där man satsar stort på cykeltrafik. På Manhattan i New York har man på kort tid byggt ett fungerande nät av cykelrutter.

– Det är meningen att alla fjorton kommuner i Helsingforsregionen ska bygga kvalitetskorridorer så att det inte uppstår avbrott på resan vid kommungränserna. Arbetet med att bygga kvalitetskorridorer håller på att starta, i Helsingfors finns redan Banan, säger projektchef Riikka Kallio vid konsultföretaget WSP Finland.

Egna filer
I en rapport från Helsingforsregionens trafik, HRT, ska kvalitetskorridorerna bilda ett regionalt huvudnät genom kommunerna. Det är cykelvägar som redan finns som ska förbättras genom att skilja fotgängare och cyklister åt i egna filer och bygga om korsningarna så de blir säkrare och smidigare. Trafikljusens intervaller ska justeras och guidningen bli bättre.

Rapporten efterlyser nya kvalitetskorridorer vid järnvägsbanorna och nämner att det i planen för stadsbanan från Alberga till Köklax ingår en kvalitetskorridor för cyklister invid järnvägen.

I Helsingfors, Vanda och Esbo är andelen resor som görs med cykel under tio procent av alla resor. Helsingfors undertecknade ett europeiskt avtal 2009 och Vanda 2011, där målet är att höja andelen cykelresor till 15 procent. Sextio europeiska städer har undertecknat avtalet.

I Esbos cykelfrämjande program 2013–2020 föreslås att också Esbo skriver under. Programmet har presenterats för stadsplaneringsnämnden som får ta ställning till detaljerna i början på september.

– Det finns städer där andelen cykelresor är över 50 procent av alla resor. Till exempel i Uleåborg är andelen 10 procent medan den i Esbo är ungefär 7 procent, säger stadsplaneringsnämndens vice ordförande Kirsi Louhelainen (Gröna).

Hon anser att det är fullt möjligt att höja andelen till 15 procent i Esbo.

Cyklande barn blev en diskussionsfråga när nämnden diskuterade programmet. Man frågade hur säkerheten i cykeltrafiken kan förbättras.

– Det är ganska upprörande att skolor tvingas förbjuda barn att cykla till skolan just när de är i en ålder då de lär sig cykla, säger Louhelainen.

Hälsan gynnas
Kostnaderna för cykelnätet i Esbo har uppgått till 800 000 euro per år och nu föreslås modesta höjningar. Enligt Louhelainen ligger Esbo fortfarande långt från städer som satsar mycket mer.

– Det finns forskning som visar att det man investerar i cykelfrämjande åtgärder betalar sig tillbaka genom att befolkningens hälsa blir bättre. Dessutom minskar köerna i biltrafiken, säger hon.

Detaljerna i programmet är ännu inte offentliga men de 21 cykelfrämjande åtgärderna som föreslås i Esbo handlar om politiska beslut, marknadsföring, kommunikation, uppföljning och byggande av kvalitetskorridorer. I Esbo finns 1 015 kilometer cykelväg.

– Fokus i det cykelfrämjande programmet ligger inte på att öka längden eller mängden cykelvägar utan på att förbättra kvaliteten, säger planeringsingenjör Silja Savolainen.

Då handlar det bland annat om att på vissa ställen ge fotgängare och cyklister egna filer på gång- och cykellederna.

Enligt Savolainen är det en säkerhetsåtgärd på platser där det finns mycket fotgängare. Bland åtgärderna finns också nya cykelvägar och infartsparkering för cyklar vid metro- och tågstationerna. Målet är att öka cykelresorna speciellt på avsnitt som är kortare än 5 kilometer. Över hälften av dem görs i dag med bil.

Stadsplaneringsnämnden tar ställning till det cykelfrämjande programmet 2013–2024 vid sitt första möte i september.