Läromedel motvikt till negativa nyheter

Förr var vi misstänksamma mot Ryssland och Kina, i dag är det muslimer och invandrare. När man skriver om islam i en skolbok måste man ta hänsyn till helheten, säger Jaakko Hämeen-Anttila.

Flera av styckena i kapitlet "Islam – en ny politisk faktor" i Historia 1900-talet är högst olyckliga och tyder på en ganska stor brist på förståelsen för den negativa synen som finns på islam, säger Jaakko Hämeen-Anttila, professor i arabiska och islamforskning vid Helsingfors universitet.

– Författarna verkar ha plockat lösryckta citat ur sina källor och glömt helheten vilket gör att ­texten antyder en hotfull bild av islam.

Enligt Hämeen-Anttila kommer islamofobin i Finland mest till ­uttryck på rasistiska nätforum, men i vardagen är det ett större problem för muslimerna med den utbredda miss­tänksamheten mot invandrare.

– Islamofobi är i grund och botten en överdriven reaktion och rädsla, säger Hämeen-Anttila.

Han tror inte att skolböcker är den främsta källan till kunskap längre för ungdomar som är genomsyrade av det mediala samhället och får sin information från internet. Men bra läro- medel behövs för att ­uppväga all negativitet som ele­verna snappar upp från nyheterna från ­Mellanöstern och om terrorismen.

– Att islam skulle ha nått Europas hjärta är bara stora pompösa ord och rent nonsens.

Allra viktigast är att lärarna har goda kunskaper. Hämeen-Anttila jämför texterna om islam med de om ett hotfullt Ryssland i finländska läroböcker.

– Det är synd att man förlorar tillfället att kunna föra en diskussion utanför bilden av islam på internet, i stället återupprepar boken bara fördomarna, säger Hämeen-Anttila.

Han berättar att en muslimsk elev kan känna sig utanför och annorlunda när han eller hon konfronteras med antimuslimsk skoltext i klassrummet. Reaktionen varierar från barn till barn och kan skapa stora problem, både på ett personligt plan och för integreringen.

– Vissa skäms över sitt ursprung och sin kultur, andra drar sig undan och vänder ryggen till det finländska samhället.

Även om termen islamofobi bara har ett tiotal år på nacken har negativa attityder mot muslimer funnits i Europa sedan 700-talet. Muslimska dynastier sågs som ett hot och senare kom muslimer att betraktas som underlägsna och annorlunda.

I dag ses ofta muslimer som en homogen grupp oavsett individuella skillnader utifrån kultur och religion, och fördomarna kan leda till diskriminering och trakasserier. Att muslimer skulle ha en egen agenda för att infiltrera och invadera Europa, är en underlig syn på verkligenheten ur ett finländskt perspektiv, tycker Hämeen-Anttila.

– Vi har så få muslimer i Finland, det är en så liten grupp som knappast har något inflytande alls.