Mediechefer: Papperstidningen blir för dyr

– De andra i ledningsgruppen tror att papperstidningen kommer att finnas ännu om tio år. Men jag sticker ut och tror att det redan om fem år kan vara för dyrt att distribuera papperstidningen i vardagen, säger Heidi Avellan, politisk redaktör och medlem av ledningsgruppen vid Sydsvenskan.

Avellan sitter också i styrelsen för KSF Media, som Hbl är en del av.

KSF Medias vd Henrik Johansson är benägen att hålla med.

– Jag tror inte att Hbl distribueras i pappersform mera år 2020.

Johansson berättar att han har tvingats ändra åsikt under det senaste året.

– Utvecklingen kommer sannolikt att gå snabbare än jag trodde för ett år sedan.

Avellan och Johansson debatterade frågan tillsammans med Svenska Yles direktör Marit af Björkesten och Nya Ålands ledarskribent Nina Fellman på Finlands svenska publicistförbunds årliga Hangöseminarium på fredagen.

Kompletterande produkter
I Sverige är det tidningshusen som äger distributionsföretaget Tidningsbärarna. Därför funderar man febrilt på kompletterande produkter som kunde distribueras samtidigt med tidningarna.

– Om vi hittar något som gör att distributionsmodellen går att finansiera är fem år en kort tid. Men om vi inte hittar en kompletterande produkt blir det nuvarande systemet för dyrt, säger Avellan.

Både Henrik Johansson och Heidi Avellan är noggranna med att poängtera att slutet på en era med hemburna papperstidningar inte innebär att tidningarna skulle gå i graven.

– Det är bara materialet och kanalen som förändras, säger Avellan.

Enligt Henrik Johansson slukade distributionskostnaderna som mest hela 31 procent av Hufvudstadsbladets kostnader. Nu har de sjunkit något.

Svenska Yles direktör Marit af Björkesten, med lång erfarenhet av tidningsbranschen, ser ungefär samma framtidsscenario.

– Jag tror att papperstidningen kommer att finnas 2020, men den kommer inte att komma ut varje dag. Papperstidningarna kommer att vara nischade och riktade till en elit.

Här kommer vi in på Heidi Avel­lans stora farhåga.

– Jag är inte så bekymrad över våra jobb, men jag är riktigt bekymrad för demokratin. De nordiska dagstidningarnas främsta funktion är att vara en spelare i demokratin. Att så många läser dagstidningen och att vi har så bra tidningar spelar en roll också i att de nordiska länderna har så låg korruption.

Enligt Avellan finns det inte mycket tidningshusen kan göra åt att en del medborgare tycker att de hellre kan läsa gratis på nätet bara det de är intresserade av.

– I framtiden kommer vi att vara en liten grupp som läser dagstidningar, medan våra grannar inte bryr sig. Det är problematiskt.

Dubbelroll
Just nu är mediebranschen inne i en brytningsfas: det är fortfarande papperstidningen som hämtar de största inkomsterna, medan framtiden finns på webben och i den mobila världen.

– Vi har segmenterat innehållet och riktar innehållet på webben mot yngre och det i papperstidningen mot äldre. Det är svårt att köra parallellspåret, berättar Sydsvenskans Heidi Avellan.

Avellan tar ett exempel från Norge och tidnigen Verdens Gang: den har i dag fler läsare över 90 år än under 30-åringar. Där har man satsat stenhårt på det digitala och speciellt på mobilen. År 2012 var annonsintäkterna större på den digitala sidan än i papperstidningen.

I ett läge där antalet prenumerationerna blir allt lägre och annonsintäkterna minskar stadigt, har debatten gått het om regeringens beslut att säkra Yles finansiering med skattemedel. Marit af Björkesten poängterar ändå att också Yle utsätts för ett nytt slags konkurrens.

– Utmaningarna gäller inte bara tidningshusen. Vi konkurrerar med Youtube och andra digitala kanaler. Tidigare var Yle standardinställning, men se bara på en smart-tv i dag, det ser helt annorlunda ut.