Tredje gången gillt? Patrick Styrman besprutar en svårt nedlusad lägenhet i huvudstadsregionen med deltametrin för tredje gången den här sommaren. Av hälsoskäl måste invånarna hålla sig borta åtminstone ett par timmar efter besprutningen. Foto: Jannica Luoto

Våra lägenheter kryllar av löss och ohyra

Allt fler vägglöss kryper och lägger ägg i våra väggar och sängar. Bekämpningsföretag berättar att antalet avlusningar ökar med upp till hundra procent per år i huvudstadsregionen.

Lägenheten vi går in i har besprutats med bekämpningsmedel två gånger förr, men det har inte räckt till för att ta kål på den blodsugande, nattaktiva ohyran som lurar i madrasser, lakan och springor i väggarna. Hundratals svarta avföringsprickar på sängbenen vittnar om vägglössens framfart.

Saneraren Patrick Styrman tar på sig en vit overall, armerar sig med en gasmask och går lös på golvlisterna med en stor spruta som innehåller insektsgiftet deltametrin.

– I det här huset är läget rent ut sagt förskräckligt. Vi får nog göra en fjärde besprutning nästa vecka, säger Styrmans kollega Tero Örling.

Listerna i familjebostadens väggar har brutits upp med kofot, och många av möblerna har evakuerats till en specialcontainer utanför huset. Där ska de avlusas genom nedfrysning. Fyra dagar i 23 graders kyla får också den seglivade vägglusen att ge upp.

 

Bakgrund
Vägglöss
  • Vägglusen (Cimex lectularius) är 5–8 millimeter lång och hör till släktet skinnbaggar. 
  • Lusen är platt, brunaktig och saknar vingar. När den sugit blod blir formen rundare.
  • Vägglusen rör sig bara om natten. På dagen gömmer den sig till exempel i väggar, sängar, möbler, golvlister och tavlor. Vanligen upptäcker man små, svarta prickar av deras avföring invid sängen. 
  • Larverna ser ut som vuxna löss, men är ljusare. 
  • Sticken påminner om myggstick och kan orsaka kraftiga allergiska reaktioner som varar i flera dagar.
  • Lössen sprider inte sjukdomar.
  • Vägglusen dör vid temperaturer över 45 grader, och efter någon timme då mätaren klättrar ner till 18 köldgrader.

– Av alla skadedjur är vägglössen den största utmaningen. De är svåra att komma åt och förökar sig snabbt. Man blir själv lite paranoid i det här jobbet då det börjar klia på olika ställen, säger Styrman.

Från 15 om året till 15 i veckan

Styrman och Örling, som jobbar för skadedjursbekämpningsföretaget Tuholaistorjunta Taisto Eronen Oy, berättar att de gjort över hundra avlusningar i huvudstadsregionen den här sommaren. Den som känner sig skamsen över vägglusproblem i hemmet har numera många ödeskamrater.

– För knappt tio år sedan gjorde vi mellan 15 och 20 avlusningar under ett helt år. Nu handlar det om minst 15 vägglusutryckningar i veckan bara i Helsingfors, och över 1 100 årligen, säger Taisto Eronen, vars företag verkat i branschen sedan 1980-talet.

Stig Kvarnström på saneringsföretaget Inconse har märkt samma dramatiska trend i huvudstadsregionen.

– Det verkar som om antalet fall gått uppåt med hundra procent varje år den senaste tiden. Lössen finns i alla slags hus, från fina villor till små rum i delade studentbostäder, säger Kvarnström.

Pinsam parasit

En del lusstammar har dessutom blivit resistenta mot bekämpningsmedlen. Då hjälper bara nedfrysning eller upphettning till temperaturer kring 50 grader.

Även om man tillkallar proffshjälp kan saneringsprocessen bli en verklig långkörare. Ett pensionärspar bosatt nära centrum berättar om ett lusinferno som pågick från november ända in i mars.

– Det började med att vi upptäckte en ensam lus när vi följde med kommunalvalet i tv, och sedan var det kört. Hästenssängen fick vi slänga direkt.

– Det var vidrigt, dyrt och på alla sätt obehagligt. Husbolaget hjälpte inte alls. Det värsta var ändå den sociala biten. Barnbarnen fick inte längre komma och hälsa på.

Resor främsta orsaken

Också Miljöcentralens rådgivningsjour har fått in fler samtal om vägglöss än förut, bekräftar inspektör Kaisa Hiltunen.

– Ökningen är mycket tydlig, även om antalet samtal stabiliserat sig i år. I fjol handlade 126 samtal och e-postmeddelanden om vägglöss. Den största orsaken är att folk reser mer. Om en lägenhet saneras dåligt kan lössen också vandra vidare till en annan bostad. Inom ett husbolag kan det vara svårt att avgöra varifrån lössen kommit från början, säger Hiltunen.

– Okunskapen om hur man ska undvika löss när man är på resa är stor. Det är till exempel mycket oförsiktigt att lägga kläder och väskor under sängen, säger Stig Kvarnström.

Enligt Taisto Eronen börjar de stora vägglusepidemierna som hemsöker USA och stora delar av Europa nu också märkas i Finland.

– På många håll i USA är situationen katastrofal. Men också i Finland har vägglössen funnits så länge att man kan tala om en stabil, inhemsk stam, som sprider sig från en lägenhet till en annan via folks kläder och ägodelar, säger Eronen.

Vägglössen var ovanliga i Finland då bekämpningsmedlet DDT fortfarande var tillåtet, men i och med att giftet medför både hälsorisker och miljöproblem förbjöds dess användning i lägenheter 1969. Egentligen är vägglusen en fladdermusparasit, men den lever gott också på människoblod.

– Kör man ut fladdermössen från vinden kan det hända att lössen blir kvar och söker sig till människor i stället. Att det nu rapporteras om fler problem med vägglöss kan också bero på att det är lättare att anmäla saken när man vet att boven kan vara fladdermusen, och inte man själv, säger Anders Albrecht, forskare vid Naturhistoriska centralmuseet.

Skulden för vägglusproblemen i Helsingfors har ibland lastats på kryssningsfartygen som går på Östersjön.

– Äsch, i alla tider har man anklagat sina grannar om man själv fått ohyra. Redan artnamn som "rysk kackerlacka" vittnar om det. I Estland skyller man säkert på Finlandsbåtarna, säger Albrecht.