Biaudet: Finlands anseende hotat

Eva Biaudet manar på regeringen att ratificera ILO-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter. I regeringsprogrammet står att konventionen ska ratificeras men tiden håller på att löpa ut. Biaudet säger att regeringens söleri börjar skada Finlands internationella rykte som förkämpe för de mänskliga rättigheterna.

I Finland finns farhågor om att avtalet innebär att man måste överlåta mer marker till samerna.

Experterna som i går dryftade ILO-konventionen i Enare är eniga om att oron för landöverlåtelser är obefogad.

Tvisten har pågått i åratal och är svår att komma över. Publiken i Samernas kulturcentrum i Enare i går upprepade gång på gång de gamla, oroade frågorna: Vilka rättigheter förlorar icke-samerna? Vem är egentigen same? På Twitter spårade diskussionen tidvis ur helt.

– Finlands handfallna attityd börjar väcka förundran utomlands. Jag kan föreställa mig att det så småningom blir svårt för utrikesminister Erkki Tuomioja att tala om de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang, sade minoritetsombudsman Eva Biaudet.
Inte så dramatiskt, trots allt

Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk blev färdig vid ILO, FN:s Internationella Arbetsorganisation, 1989. Konventionen strävar efter att garantera ursprungsfolken samma rättigheter som majoriteten åtnjuter. Konventionen förutsätter också att ursprungsfolken har rätt till land. Den senare punkten har varit speciellt besvärlig för såväl politiska beslutsfattare som den icke-samiska befolkningen i sameområdena.

– Tidsplanen för att ratificera ILO-avtalet är tuff men inte omöjlig, säger lagstiftningsrådet Camilla Busck-Nielsen på Justitieministeriet.

Hon betonar att en eventuell ratificering inte har någon inverkan på ägandet av mark och vattendrag. Detsamma säger Lee Swepston, som före sin pensionering jobbade på ILO och arbetade med avtalet i fråga.

– Jag har följt med den hetsiga debatten i Finland. Nu vore det dags att gå vidare och sluta se ratificeringen med rädslor och tolkningar som utgångspunkt.

Han betonar att ratificeringen inte löser några problem utan är ett ramverk för kommande lösningar. Oron för oron för landöverlåtelser är obefogad.

– Vi ska inte dramatisera avtalet. Det har en i första hand symbolisk funktion. Dessutom har Finland redan förbundit sig till flera internationella instrument som fört en del frågor längre än vad ILO-konventionen förutsätter, sade forskaren Mattias Åhrenvid Tromsös universitet. Hans hemland, Norge, har ratificerat konventionen för flera år sedan.