FOTO: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Medieforskare: Språkdebatten är inne på rätt spår

– Nu verkar man för en gångs skull diskutera sakfrågor, och inte olika uppfattningar om finlandssvenskar. Medierna har undvikit de värsta övertrampen, säger forskaren Ari Nykvist om diskussionen kring medborgarinitiativet som vill göra skolsvenskan frivillig.

Medieforskaren Ari Nykvist vid Åbo Akademi är positivt överraskad av tongångarna i den senaste språkdebatten. Diskussionen blossade upp på bred front då det blev klart att medborgarinitiativet mot den obligatoriska skolsvenskan samlat in över 50 000 underskrifter och därmed kommer att behandlas i riksdagen.

– Vi ser en debatt som fokuserar på språkundervisningens verkliga betydelse ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv, utan att göra kopplingar till gamla tankar om rika finlandssvenskar och dylikt strunt, säger Nykvist.

Nykvist välkomnar också försvarsminister Carl Haglunds (SFP) uppmuntran till en öppen diskussion där alla kort läggs på bordet (HS 12.8).

– Det får kanske de värsta vettvillingarna i språkfrågan att fråga sig: Vågar jag faktiskt vara med om det blir en seriös debatt den här gången? säger Nykvist.

Han bedömer att diskussionen kommer att hetta till på allvar då riksdagsdebatten kommer i gång. Men samtidigt brottas regeringen med så många andra stora frågor att språkdiskussionen knappast får det strålkastarljus den kunde ha fått.

Citat
  • "Skolsvenskan börjar påminna om ett ­strukturellt problem, och borde ­avskaffas.”
    Kaleva
  • ”Det är inte ­ättlingarna till ett ­erövrarfolk som talar svenska, utan helt vanliga ­finländare som har svenska som ­ modersmål av ­historiska skäl.”
    Etelä-Suomen Sanomat
  • ”SFP har antagit en igelkottsställning i frågan, trots att man också inom ankdammen har ifrågasatt den här taktiken. Åtminstone  i östra Finland borde man kunna välja mellan svenska och ryska.”
    Iltalehti
  • ”Haglunds oro för att det finns ­andra mål bakom kravet på att ­avskaffa den obligatoriska skolsvenskan är lätt att förstå. De sammanslutningar som stöder initiativet har i ­olika ­sammanhang velat kringskära ­svenskans grundlagsenliga ställning.”
    Helsingin Sanomat

– Det blir nog inga åtgärder alls. Men vissa krafter vill med jämna mellanrum ta upp den här saken för att höja sin egen svansföring, säger Nykvist.

Vad kan debatten då utmynna i rent konkret?

– Antagligen ingenting. I bästa fall får vi en vettig diskussion som visar att det finns starka argument för att bevara tvåspråkigheten.

Helsingin Sanomat skriver att initiativet mot den obligatoriska skolsvenskan går längre in på grundlagens revir än de andra medborgarinitia­tiven hittills gjort.

Initiativtagarnas modell där servicen på svenska skulle säkras tack vare dem som frivilligt studerar svenska är orealistisk, enligt HS.

Riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf) föreslår till exempel att svenskspråkig service i fortsättningen ska skötas med hjälp av tolkar, vilket enligt Eerola skulle bli mycket billigare.

Helsingin Sanomat påpekar ändå att antalet abiturienter som skriver svenska i studentexamen rasat sedan obligatoriet slopades 2005. Samma dalande trend gäller också andra frivilliga språk.

Tidningen Kaleva som utkommer i Uleåborg betonar däremot att skolsvenskan inte på länge varit en förutsättning för Finlands internationella kontakter, utan nu i ställer är ett strukturellt problem som borde åtgärdas. De nordiska kontakterna är fortfarande viktiga enligt tidningen, men kräver inte att barnen lär sig svenska. "Skandinaviskan är ett blandspråk som är svårt att förstå", skriver Kaleva.

Enligt Iltalehti tryggar skol­svenskan inte alls grundservicen på svenska, utan skärper bara de negativa attityderna mot finlandssvenskar. Tidningen beskyller SFP för igelkottstaktik i språkfrågan och anser att ryskan åtminstone i östra Finland ska vara ett alternativ till svenskan. Men i studentexamen borde den obligatoriska svenskan återinföras för allmänbildningens skull, menar Iltalehti.

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä säger till FNB att en frivillig skolsvenska skulle förutsätta en genomgripande omstrukturering av hela läroplanen, som i praktiken skulle vara svår att genomföra.