Nära-dödenupplevelser hos råttor

Forskarna tror att det är sådan aktivitet som är grunden för så kallade nära-dödenupplevelser hos människor.

I studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, mättes de elektriska vågorna i hjärnan hos nio råttor när dessa dog.

Under cirka 30 sekunder efter att hjärtat slutat slå noterades en kraftig ökning av de mest högfrekventa hjärnvågorna, de så kallade gammavågorna. Intressant nog är gammavågorna förknippade med den högre mentala verksamheten i hjärnan, exempelvis problemlösning och samordning av information.

Utomjordisk upplevelse
De elektriska pulserna överträffade klart den normala aktiviteten i djurens hjärnor. Vad råttorna upplevde under dessa 30 sekunder är naturligtvis okänt, men det är inte helt osannolikt att de kände sig annorlunda och kanske mer upprymda än tidigare.

Många människor som varit nära döden, men överlevt, har beskrivit att de sett märkliga ljusfenomen och haft en känsla av att deras liv passerat revy framför dem. Vissa har blivit så tagna att de trott sig se Gud.

Omtvistad effekt
Problemet har varit att detta inte är något som låter sig testas hur som helst på människor. Därför har det länge varit omtvistat vad som egentligen händer i hjärnan vid själva dödsögonblicket.

Den nya studien, som utförts av forskare vid University of Michigan, ger oss en del av svaret. Råttor är däggdjur, precis som människor, och deras hjärnor fungerar på ett snarlikt sätt. Det är rimligt att tänka sig att det är den ökade elektriska aktiviteten som ger oss nära-dödenupplevelser.

Orsaken till aktiviteten är däremot okänd. Den tycks utlösas av att tillförseln av syre och glukos till hjärnan plötsligt stryps. Troligen är den bara en sidoeffekt av hjärnans utslocknande.