Frivillig svenska ökar ojämlikheten i finska skolor

De personer som inte har läst svenska i skolan skulle ha svårt att få tjänstemannajobb, säger juridikprofessorn Veli-Pekka Viljanen vid Åbo universitet.

Han tror att en frivillig skolsvenska inte betyder att språket slopas som ett krav för tjänstemannauppdrag.

Utbildningsexperter tror att det kan bli dyrare att ordna undervisning i skolorna om förslaget godkänns. Om eleverna börjar läsa olika valbara ämnen istället för att de alla läser svenska tillsammans så behövs det flera klassutrymmen och flera lärare.

I stora skolor och kommuner kan det vara enklare att låta eleverna välja än i mindre, där problemet ofta kan vara att hitta lärare och att få ihop tillräckligt stora undervisningsgrupper.

Aulis Pitkälä som är generaldirektör på Utbildningsstyrelsen säger att det redan råder en ojämlikhet mellan elever i olika kommuner i landet då man inte lyckats erbjuda samma utbud av språkundervisning åt alla.

– Med sådana här lösningar blir utbildningen ännu mera ojämlik, säger Pitkälä.

Pitkälä säger också att det oavsett svenskans öde behövs en diskussion om språkundervisningen i skolorna, specifikt om variationen i det som lärs ut.

Ett språk kräver grundlagsreform
Timfördelningen måste göras om helt både i grundskolan och i gymnasiet om svenskan blir frivillig i skolorna, säger Pitkälä. Faller svenskan bort måste skolorna erbjuda något annat istället för att nå upp till det antal lektioner per vecka som krävs. Pitkälä anser att det bästa alternativet då vore andra språk. Det blir ändå svårt att ersätta svenskan med valbara ämnen.

Pitkälä säger att det i slutändan ändå inte handlar om timfördelningen utan om det värde som Finland ger tvåspråkigheten.

– Min uppfattning är att grunden för en sådan tvåspråkighet faller om språkets ställning i undervisningen ändras.

Grundlagen garanterar allas rätt att kommunicera med myndigheterna på sitt eget modersmål oberoende var personen bor. Om en valbar svenska kräver en grundlagsändring är enligt professor Viljanen en tolkningsfråga. Med den obligatoriska undervisningen har man velat garantera att myndigheterna kan språket.

Pirkko Nuolijärvi som är direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken säger att man kan lära sig språket också som vuxen, men då är det svårare och dyrare.

– Ju tidigare man lär sig språket desto bättre lär man sig, om det finns tillräckligt med undervisning och motivation. Som vuxen får man kanske inte gratis undervisning som i grundskolorna.

Viljanen poängterar också att det redan förekommer att folk inte alls får service på sitt eget språk av myndigheterna.

– Konflikten mellan lagstiftningen och verkliga livet ökar om de nationella språkens ställning i skolorna försvagas.

Om Finland blir ett helt enspråkigt land krävs en grundlagsändring.

– Då har vi att göra med fundamenten för statsskicket, säger Viljanen.