Foto: Lehtikuva / Teemu Salonen.

Frivillig svenska ökar ojämlikheten i finska skolor

Ojämlikheten i samhället och i utbildningen ökar om svenska blir ett frivilligt språk i de finska skolorna. Det säger experter inom utbildning och lagstiftning.

De personer som inte har läst svenska i skolan skulle ha svårt att få tjänstemannajobb, säger juridikprofessorn Veli-Pekka Viljanen vid Åbo universitet.

Han tror att en frivillig skolsvenska inte betyder att språket slopas som ett krav för tjänstemannauppdrag.

Utbildningsexperter tror att det kan bli dyrare att ordna undervisning i skolorna om förslaget godkänns. Om eleverna börjar läsa olika valbara ämnen istället för att de alla läser svenska tillsammans så behövs det flera klassutrymmen och flera lärare.

I stora skolor och kommuner kan det vara enklare att låta eleverna välja än i mindre, där problemet ofta kan vara att hitta lärare och att få ihop tillräckligt stora undervisningsgrupper.

Aulis Pitkälä som är generaldirektör på Utbildningsstyrelsen säger att det redan råder en ojämlikhet mellan elever i olika kommuner i landet då man inte lyckats erbjuda samma utbud av språkundervisning åt alla.

– Med sådana här lösningar blir utbildningen ännu mera ojämlik, säger Pitkälä.

Pitkälä säger också att det oavsett svenskans öde behövs en diskussion om språkundervisningen i skolorna, specifikt om variationen i det som lärs ut.

Ett språk kräver grundlagsreform
Timfördelningen måste göras om helt både i grundskolan och i gymnasiet om svenskan blir frivillig i skolorna, säger Pitkälä. Faller svenskan bort måste skolorna erbjuda något annat istället för att nå upp till det antal lektioner per vecka som krävs. Pitkälä anser att det bästa alternativet då vore andra språk. Det blir ändå svårt att ersätta svenskan med valbara ämnen.

Pitkälä säger att det i slutändan ändå inte handlar om timfördelningen utan om det värde som Finland ger tvåspråkigheten.

– Min uppfattning är att grunden för en sådan tvåspråkighet faller om språkets ställning i undervisningen ändras.

Grundlagen garanterar allas rätt att kommunicera med myndigheterna på sitt eget modersmål oberoende var personen bor. Om en valbar svenska kräver en grundlagsändring är enligt professor Viljanen en tolkningsfråga. Med den obligatoriska undervisningen har man velat garantera att myndigheterna kan språket.

Pirkko Nuolijärvi som är direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken säger att man kan lära sig språket också som vuxen, men då är det svårare och dyrare.

– Ju tidigare man lär sig språket desto bättre lär man sig, om det finns tillräckligt med undervisning och motivation. Som vuxen får man kanske inte gratis undervisning som i grundskolorna.

Viljanen poängterar också att det redan förekommer att folk inte alls får service på sitt eget språk av myndigheterna.

– Konflikten mellan lagstiftningen och verkliga livet ökar om de nationella språkens ställning i skolorna försvagas.

Om Finland blir ett helt enspråkigt land krävs en grundlagsändring.

– Då har vi att göra med fundamenten för statsskicket, säger Viljanen.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.