Genbank ger växter en andra chans

Några gräsullsfrön försöker rymma då museimästare Mari Miranto, som ansvarar för fröbanken, lyfter ner frölådan från en hylla. Minsta lilla andetag verkar få dem på flykt, men Miranto väntar lugnt tills de lagt sig igen och lägger en del av dem under ett stort förstoringsglas. Allt skräp och alla onödiga växtdelar ska bort för att insekter, som äter upp eller förstör fröna, kan finnas i dem.

– Det skulle förvåna mig om fröna inte får plats i den här efter att de är rensade, säger Miranto.

Hon visar upp en liten rund burk, bara ett par centimeter hög och kring fyra centimeter i diameter. Efter rensningen torkas fröna för att de ska hålla längre. 2016 borde det finnas åttio arter med tusentals frön var i genbanken, som egentligen är en alldeles vanlig frys.

– Målet är att samla femtusen frön per art från flera olika platser, för att få en så bred genetisk spridning som möjligt.

Det finns en reservfrys ifall någonting skulle hända med genbanksfrysen. Enligt Miranto är längre elavbrott inte så vanliga i Helsingfors och det är ändå inte så farligt om temperaturen växlar lite, så länge fröna inte utsätts för fukt.

– Ett problem med att samla utrotningshotade växters frön är att arten kan ha svårt att klara sig naturen om man tar för mycket frön. Om det finns verkligt få exemplar kvar av växten kan man inte ta några frön alls.

Kan hålla i hundratals år

Det är ännu oklart hur länge fröna klarar av att lagras. Det kan vara frågan om tiotals eller upp till hundratals år.

– Det berättas att väldigt gamla frön som hittats i arkeologiska utgrävningar börjat gro, så det finns goda chanser för dessa frön.

Fröna testas vart femte år för att se hur länge de håller. Femtio frön tas ut ur aluminiumpåsen, som sedan stängs så snabbt som möjligt för att hindra att fukt kommer in.

Det behöver inte betyda att det är något fel på fröna om de inte gror. Många frön gror till exempel inte om de inte först kylbehandlats.

– Vissa växter är programmerade att gro först efter en kall period, vilket är helt förståeligt för att de inte ska börja växa på hösten strax innan första snön.

Fröbank som försäkring

Liknande genbanker finns på flera håll i Europa, den största i England, och dit skickas också av de frön som samlas in i Finland. Orsaken är att alla frön inte ska finnas på samma ställe om det händer någonting så att fröna förstörs. Genbankerna finns för att man ska kunna återinföra arter som dött ut.

– Om en art dör ut kan det påverka andra arter som är beroende av den och rubba hela ekosystemet.

Förutom genbanker för utrotningshotade växter finns det också andra fröbanker som fungerar mera som nödreserver ifall någonting skulle hända med de grödor som odlas av människor. På Svalbard samlar man till exempel frön av odlingsväxter från hela världen.

– En sjukdom kan slå ut en gröda och då kan dess släktingar i naturen vara mer resistenta. Det är en annan sorts fröbank än den vi har här, men sådana kan vara väldigt viktiga ur mänskligt perspektiv.