Frän kritik mot nya stiftelselagen

Den 15 maj presenterades förslaget till ny stiftelselag. Kommitténs mål var att skärpa övervakningen och försvåra missbruk.

Under sommaren har Justitieministeriet fått in utlåtanden av olika remissinstanser. Och kritiken är ställvis hård. Kritikerna är inte vilka som helst, bland dem som förkastar stora delar av förslaget finns Riksåklagaren och Patent- och registerstyrelsen som har till uppgift att övervaka stiftelserna.

Riksåklagare Matti Nissinen varnar för att den form av valbidrag som Nuorisosäätiö fälldes för i tingsrätten nu legaliseras, även om valbidrag inte nämns i stadgar.

– Det ser ut som om kommittén följt Nuorisosäätiös argumentation i rätten ord för ord, inte tingsrättens fällande beslut som borde väga tyngre. Och det är kanske inte så konstigt eftersom Nuorisosäätiös advokat fungerade som kommitténs sekreterare.

Har stiftelsernas representanter i kommittén "dragit hemåt"?

– Det ser så ut, men jag kan inte bedöma om så skett. Justitieministeriet borde objektivt utreda om man dragit hemåt. Många medlemmar i en kommitté är på något sätt part i målet. Därför är det inte ovanligt att man drar hemåt. Det är sedan lagstiftarens sak att se genom detta och placera kyrkan mitt i byn.

– Kommittén tycks över huvud taget i mycket liten utsträckning ha tagit del av de rättsliga mål med stiftelser inblandade som avgjorts i våra domstolar. Många formuleringar är så vaga att man lämnar mycket rum för tolkningar i framtiden. Vi som ska tillämpa lagen vill ha klarare besked, säger Nissinen.

Han efterlyser definitioner på hur man ska tolka en stiftelses syfte och när man kan anse att stadgarnas syfte uppfylls "indirekt".

Nuorisosäätiö motiverade sina valbidrag med att politiker "indirekt" kan stödja en stiftelses syften och att det därför inte strider mot stadgarna att dela ut pengar till politiker.

– Senast nu borde lagstiftaren ge ett klart besked om vad som är en "indirekt nytta" som kan godkännas. Jag ser allvarliga hotbilder i framtiden om det här förblir lika vagt formulerat i lagen som det nu är i kommittébetänkandet.

Nissinen efterlyser också en klarare tolkning av begreppet "närstående till styrelsemedlemmar".

– När man förbjuder förmåner till dem borde man veta vad som avses. En del tolkar "närstående" mycket snävt, andra mycket brett.

I sitt utlåtande skriver Nissinen att definitionen av vad som är "kommersiella villkor" säkert kommer att prövas i rätten i framtiden.

"Det handlar om fall där stiftelser hyr ut fastigheter till närstående personer utan att följa marknadsvillkor. Det aktuella fallet med en stiftelse i Grankulla (Bensow) aktualiserar frågeställningen."

"Om ingen konkurrensutsättning skett, och inget utomstående expertutlåtande införskaffats på förhand, är det svårt att se att man ens försökt uppnå ett marknadsmässigt slutresultat", skriver Nissinen.

Affärsverksamhet

Patent- och registerstyrelsen, PRS, är lika kritisk till förslaget. Man ifrågasätter att kommittén vill tillåta ren affärsverksamhet för stiftelser med enda villkor att affärerna gynnar stiftelsens syften.

"Om förslaget godkänns får stiftelser i praktiken ägna sig åt vilken affärsverksamhet som helst. Det betyder att stiftelsens förmögenhet blir utsatt för affärslivets normala risker. Detta strider märkbart mot nuvarande lag som bara tillåter stiftelser att ägna sig åt sådan verksamhet som omnämns i stadgarna och som direkt gynnar stiftelsens syfte."

Kommitténs förslag att stiftelser i efterhand får ändra sitt syfte underkänner PRS.

"Det skulle förändra grundpelaren i stiftelsejuridiken som utgår ifrån att syftet är beständigt."

Kommittén vill sänka tröskeln för att grunda en stiftelse. Enligt förslaget skulle en insats på 3 000 euro vara nog. PRS är åter kritisk.

"Enligt den erfarenhet PRS har grundas redan nu stiftelser med för litet grundkapital och med en osäker finansiering. Därför borde man i stället höja grundinsatsen till 150 000 euro."

Också föreningen för CGR-revisorer är på många punkter kritisk i sitt utlåtande, men man ser i motsats till riksåklagaren och PRS också mycket gott i lagförslaget.

CGR-föreningen vill i likhet med Matti Nissinen att man i den nya lagen definierar vad som avses med "närstående" och föreslår att stiftelser i framtiden åläggs att upprätthålla ett insiderregister.

Närmare 100 svar

För justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är kritiken mot lagförslaget en nyhet.

– Efter den 15 maj när betänkandet offentliggjordes har det varit mycket tyst, jag har varken hört kritik eller beröm. Vi ville ha in remissvaren till den 15 juli, och det kom in rekordmånga, närmare 100.

– Mina tjänstemän går nu genom synpunkterna och sammanfattar innehållet. Sedan får vi se hur vi går vidare. Självklart kommer jag att fästa stor vikt vid den kritik som riksåklagaren och Patent- och registerstyrelsen framför.

Anna-Maja Henriksson understryker att lagförslaget ingalunda är slutgiltigt.

– Det är bara utgångspunkten för vidare behandling. Ingenting är hugget i sten, allt kan ändras vid behov. Därför är det bra att så många skickat in kommentarer.

Vad svarar du på beskyllningen att stiftelsemedlemmar drog hemåt eller på att Nuorisosäätiös advokat var kommitténs sekreterare?

– Vi talar om en ytterst kunnig och erfaren stiftelsejurist. Hela idén att kommitténs sekreterare skulle vara vägledande låter befängd. Det satt många personer med olika bakgrund i kommittén.