Befolkningsregistercentralen tjänade i fjol över 12 miljoner euro på försäljning av personuppgifter. Foto: LEHTIKUVA / Markku Ulander.

Data som sålts av myndigheter kan också missbrukas

Befolkningsregistret tjänade över tolv miljoner euro på försäljning av personuppgifter i fjol. Missbruk av systemet förekommer, men inga allvarliga fall har uppdagats.

Namn- och adressuppgifter som sålts av Befolkningsregistercentralen missbrukas inte ofta, men det händer, säger Riitta Haggrén, direktör på enheten för informationsförvaltning.

– Ibland blir uppgifter någon köpt av oss kvar någonstans och återanvänds. Eller så använder någon tredje part dem utan vår tillåtelse.

Haggrén säger att oegentligheterna varit ringa och att de hittills åtgärdats utan att man behövt blanda in polisen. Uppgifter som överlåts för reklambruk får bara användas en enda gång och måste förstöras inom två månader.

I onsdags rapporterade FNB att Befolkningsregistret i fjol tjänade över tolv miljoner euro på försäljning av personuppgifter. Alla blev inte glada då de fick veta hur myndigheterna tjänar pengar på medborgarnas bekostnad.

– Själv skulle jag våga påstå att det är bättre att det är vi som överlåter data. Det finns också praxis där man ger ut uppgifter från olika kundregister utan någon som helst övervakning. Det är extremt svårt att få sitt namn struket från de här listorna, säger Haggrén.

Alla uppgifter på en plats

Alla som vill registrera ett förbud mot utlämning av personuppgifter på Befolkningsregistercentralen. Förbudet omfattar inte uppgifter som ges vidare tillandra myndigheter, banker eller kreditinstitut.

– För tillfället finns det 300 000 personer som lämnat in förbud. Förbuden till oss gäller naturligtvis bara vårt system. Till exempel Trafikskyddscentralen Trafi tar emot egna förbud.
 

Bakgrund
Köparen oftast ett privat företag
  • Befolkningsregistercentralen säljer personuppgifter till både den privata sektorn och andra myndigheter. I fjol inbringade personuppgifterna cirka 12 miljoner euro.
  • Försäljningen till den privata sektorn delar sig rätt så jämnt mellan tre grupper. Den första är företag som sysslar med direkt marknadsföring.
  • Den andra gruppen är företag som vill uppdatera sina kundregister. I gruppen ingår bland annat mediehus som vill ha uppdaterade adressuppgifter på sina kunder.
  • Den tredje privata gruppen är företag som enligt lag måste kontrollera kundens identitet. Det handlar om till exempel banker, kreditinstitut och teleoperatörer.
  • Drygt en tredjedel av uppgifterna som centralen säljer går till myndigheter. Merparten av myndighetstjänsterna är ändå gratis.

    Källa: Källa: Riitta Haggrén, direktör på enheten för informationsförvaltning på Beflkningsregistercentralen

Haggrén säger att Befolkningsregistercentralens viktigaste uppgift är att upprätthålla befolkningsdata och vidarebefordra den till framför allt myndigheter.

– Uppgifterna finns på en plats och behöver inte samlas in från många olika håll. Vi har också hand om elektroniska identiteter och certifikat.

Befolkningsregistret överlåter inte uppgifter till telefonförsäljare.

– Trots att det inte har något med oss att göra påminner vi ofta folk om att det så kallade Robinson-förbudet är ett enkelt sätt att förbjuda all telefonförsäljning.

Spärrtjänsten Robinson är avgiftsbelagd.