Twittertrollen vill dansa på gravar

En tre månader lång kampanj av några feministiska aktivister, som Caroline Criado-Perez, nådde den 26 juli sitt mål att se till att det finns åtminstone en kvinna på de brittiska sedlarna. Men hon och andra drabbades inom några timmar av en storm av näthat som har fått de vanligen rätt dämpade britterna att reagera.

Näthatet har blivit ett av sommarens stora diskussionsämnen på de brittiska öarna. Efter att ha försökt rida ut stormen i tysthet tvingades Twitters bossar att krypa till korset förra helgen och uttryckligen förbjuda trakasserier i sina regler. Dessutom ska det bli lättare att anmäla trakasserarna eftersom ansvaret i nuläget i praktiken ligger på de drabbade.

Liknande debatter fördes i Finland och Sverige redan under våren – och kommer tyvärr säkert att föras igen både här och annorstädes.

Offren för näthatskampanjen, främst Caroline Criado-Perez och parlamentsledamoten Stella Creasy, har vägrat iklä sig offerrollen.

Från att de första hoten trillade in i deras Twitterflöden har de offentliggjort dem, talat med medierna och krävt att polisen och Twitter tar i med krafttag. Två män har gripits av polisen för hoten och många fler anmälningar utreds.

Deras sätt att förhålla sig till situationen har beundrats av många – men kritiken har också varit hård.

"Mata inte trollen", säger många och menar de personer som trakasserar anonymt på internet. Enligt den tanken förvärrar det situa- tionen att svara dem som hotar.

Den osannolikt välartikulerade Criado-Perez (osannolikt med tanke på den rädsla och press hon levt under) säger att trollen – hotarna och hatarna – då vinner.

"Det som händer mig har hänt alltför många andra tidigare utan att någon har brytt sig om det. Det är bra att det tas på allvar. Om det här måste hända mig är jag fast besluten att av all min kraft försöka se till att ingen annan drabbas. Det är livsviktigt att se till att ingen annan tystas", skriver hon i en krönika för New Statesman.

Hon påpekar också att hotet om våldtäkter (och hon har fått mycket målande beskrivningar på alla de olika sätt hatarna planerar att genomföra dem) genom tiderna använts för att sätta de kvinnor som sticker upp på plats.

Trots den tuffa attityden medger Criado-Perez att hon är ytterst skrämd och påverkad av hoten. Hon och flera av de andra hotade kvinnorna har tvingats lämna sina hem tillfälligt. Hon har tappat aptiten och är helt omtumlad av förändringen i sitt liv: från en okänd aktivist till en person alla känner och har åsikter om.

"Jag känner inte längre igen mitt liv. Jag är plötsligt någon med en ’plattform’ och det gör mig till offentlig egendom" skriver hon i New Statesman och fortsätter: "Jag undrar om jag någonsin kommer att ha kontroll över mitt liv igen."

Hon försöker åtminstone hålla kvar kontrollen och inte vika undan. Men ingen ska behöva hotas med bomber, död och våldtäkter för att den uttryckt sina åsikter. Trollen ska inte få ta över och dansa på gravarna.

Före stormen. Då tiopundssedeln med Jane Austens bild offentliggjordes var allt ännu frid och fröjd. Från väster Tory-parlamentsledamoten Mary Macleod, Bank of Englands chef Mark Carney, Labour-parlamentsledamoten Stella Creasy, och aktivisten Caroline Criado-Perez.