Litet utrymme för stimulans

Kraven på stimulans har inför sommarens budgetmangling kommit från allt flera håll. Riksdagens talman Eero Heinäluoma (SDP) har föreslagit pengar till reparation av skolor och sjukhus, trafikminister Merja Kyllönen (VF) har talat om upprustning av vägar och järnvägar och till och med statsminister Jyrki Katainen (Saml) talar om stimulans.

– Det finns nog inte något stort spelrum, men en möjlighet att rikta lite pengar till åtgärder som gynnar sysselsättningen, säger Ralf Sund, ledande ekonom på Teknikercentralen FTFC.

Jämfört med regeringens rambeslut från i våras tror Sund annars inte att höstens budgetförslag medför mycket nytt. Men om arbetsmarknadsparterna kommer fram till en lösning i höst så är nog en dörr öppen också hos regeringen, tippar han.

Redan i rambeslutet från våras finns sådant som skattehöjningar för sötsaker, tobak och alkohol. Också sänkningen av samfundsskatten, kompensering av kostnader för EU:s svaveldirektiv och stöd till tillväxtföretag ingår i ramarna. Sparåtgärderna riktas bland annat mot kommunernas statsandelar och sjukförsäkringsersättningarna.

Ralf Sund tycker att det är viktigt att arbetsmarknadsparterna nu skjuter tvistefrågor åt sidan och han tror att viljan till en kompromiss finns.

– Sysselsättningen är en nyckelfråga, det förstår alla, säger han.

Sund påminner också om att svaga tecken på en ekonomisk återhämtning nu börjar synas och att det är viktigt att också se framåt.

Svåra kompromisser

På arbetsgivarsidan betonar Teknologiindustrins ledande ekonom Jukka Palokangas vikten av en konkurrenskraftig industri. Utan en sådan kommer inte tillväxten i gång och inga nya arbetstillfällen skapas, påpekar han. En sänkning av samfundsskatten är ett steg i rätt riktning.

– Det är många stora strukturella förändringar som behövs, säger Palokangas.

Han jämför läget nu med krisen på 1990-talet och konstaterar att Esko Ahos regering då insåg hur viktigt det var att förbättra verksamhetsmöjligheterna för industrin så att man genom att få fart på exporten också åstadkom tillväxt. Han medger att väldigt mycket förändrats sedan 1990-talet, men understryker att det är viktigt att åstadkomma resultat.

– Men nu har vi en så bred regeringsbas att kompromisser kan vara svåra att hitta, säger Palokangas.

Att den ekonomiska omgivningen fortfarande präglas av osäkerhet präglade rambesluten från i våras och de präglar också budgetförslaget för nästa år.

Att skatteintäkterna under första halvåret i år var över 4 procent större än skatteintäkterna för ett år ser Sund ett svagt positivt tecken. Den stora ökningen stod ändå momsen för.

– Det här borde hålla paniken borta och ge lite spelrum, situationen är inte riktigt så dålig som de dystraste prognoserna gett vid handen, säger Sund.

Finansministeriet inleder sina interna budgetförhandlingar i dag och på torsdagen presenteras ministeriets förslag till budget för nästa år. Regeringens budgetförhandlingar är i slutet av augusti och regeringens förslag till budget för 2014 ges till riksdagen i mitten av september.