Foto: Benjamin Suomela. Pekka Puska beklagar att bryggeribranschens lobbning väger tyngre än folkhälsan. – Det krävs politisk vilja att ta svåra beslut. Det finns sätt att få bukt med alkoholproblem, men besluten måste fattas.

"Nu är det läge för skärpt alkoholpolitik"

Politikerna borde lyssna mera på vanligt folk och mindre på bryggeribranschen när alkohollagen förnyas. – Det går att råda bot på alkoholproblem om bara den politiska viljan finns, hävdar THL:s generaldirektör Pekka Puska.

Det finns effektiva åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen och problemen, bara den politiska viljan finns. Det upprepar Pekka Puska, generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd, THL, om och om igen.

– Vår uppgift på THL är att säga att det är möjligt att förändra situationen. Det förutsätter att den politiska viljan finns. Det är svårt att fatta beslut om effektiva åtgärder, men ännu värre är det nationella alkoholproblemet.

Sänkningen av alkoholskatten år 2004 var ett katastrofalt misstag med katastrofala följder, säger Puska. Sedan dess har de flesta insett vilket stort folkhälsoproblem alkoholen är, men ändå är den offentliga diskussionen om alkohol tudelad – först förfasar man sig över landets alkoholproblem, sedan beskärmar man sig över de åtgärder som föreslås, menar Puska.

– THL är inte en part i alkoholfrågan, det är inte vi emot bryggeribranschen. Det är de hundratusentals familjer som har problem på grund av alkohol.

I en undersökning som THL genomfört svarade hälften av alla kvinnor att de har någon i sin närhet som har alkoholproblem. Ofta är det en familjemedlem.

– Det är den här stora tysta massan som politikerna ska lyssna till. Inte till dem som intervjuas av kvällstidningar på barer och som ropar "lämna ölet i fred", säger Puska.

Ny alkohollag på väg
  • Alkohollagen och lagen om nykterhetsarbete reformeras i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering.
  • Hänt hittills: THL, Valvira och hälsoorganisationer har skrivit memoranda till Social- och hälsovårdsministeriet som sammanställer en bedömningspromemoria om möjligheter att ändra alkohollagen. Promemorian sänds ut på remiss. Under hösten kommer det första förslaget till ny lag.
  • Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2014.
  • Tidsfristen för arbetsgruppen som har hand om reformen av lagen om nykterhetsarbete löper ut den 31 december.
  • Alkoholbeskattningen ingår i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker.

Befolkningens attityder till alkohol är för tillfället de hårdaste någonsin. De som säger att alkoholpolitiken borde bli striktare är flera än de som säger att den borde luckras upp, medan majoriteten stöder nuvarande politik.

– Politikerna har alltså folkets stöd för att skärpa lagen, men bryggeribranschens lobbare har högre röster och mera pengar.

En invändning som ofta hörs mot striktare alkoholpolitik är att de flesta finländare är måttliga drickare och att de skulle straffas oskäligt, och att man borde rikta åtgärderna mot storkonsumenterna.

– De som redan är alkoholiserade är svåra att hjälpa. Nu handlar det inte om storkonsumenterna utan om finländarnas alkoholisering överlag. Korrelationen mellan totalkonsumtion av alkohol i ett land och alkoholproblem är solklar, det har bevisats överallt i världen. Ju mera man dricker i ett land, desto mera problem finns, säger Puska.

För fyrtio år sedan drack finländarna mest starksprit och det var viktigt att förändra beteendet mot att dricka svagare drycker. Numera dricker vi mest öl, men totalkonsumtionen av hundraprocentig alkohol har ökat från knappa tre liter per person år 1960 till tio liter år 2011.

Pris och tillgång
Det som bevisligen påverkar totalkonsumtionen mest är prissättningen av och tillgången på alkohol. Det handlar i praktiken om beskattning och försäljningsplatser.

– Trafikkontroll, utskänkningsregler och reklam påverkar också, men inte på samma sätt som pris och tillgång. Det är också befängt att säga att man borde påverka folks attityder, det går väldigt långsamt och attityderna följer vanligen efter förändringar. Som till exempel i fallet med tobak.

När Finland nu i enlighet med regeringsprogrammet ska få en ny alkohollag är ölfrågan den centrala.

– Den politiska diskussionen kommer att handla om var mellanöl ska säljas, säger Puska.

Det som THL rekommenderar är att drycker som har en alkoholhalt högre än 3,5 procent inte borde säljas i butiker, bensinstationer och kiosker. Nästan hälften av all alkohol som konsumeras i Finland finns i öl, och ölets betydelse speciellt för mäns alkoholisering är central.

– Den totala absoluta alkoholkonsumtionen skulle minska med hela tio procent om mellanölet skulle flyttas till Alko.

Majoriteten skulle fortsättningsvis köpa sitt bastuöl i närbutiken – den skulle bara ha lite mindre alkoholhalt än nu – och bryggerierna skulle fortfarande sälja mycket öl. Men befolkningen som helhet skulle få i sig mindre alkohol.

– Det är helt fel att, såsom bryggeribranschens lobbare, påstå att alla skulle börja gå till Alko för att köpa öl och därmed samtidigt kanske också köpa starkare drycker. Den intensiva lobbningen upprepar påståenden som sägs vara sanningar men som inte är det. Det påverkar folks attityder.

Huruvida vi kommer att få ett mindre alkoholhaltigt "folköl" till matbutikerna såsom i Sverige eller inte blir den stora frågan i höstens alkoholpolitiska diskussion.

– Det är viktigt att folk vet vad det är vi pratar om. Det handlar ju inte om någon förbudslag.

En annan fråga är beskattningen, och även här är bryggeribranschens lobbning stark.

– Ölindustrin påstår att importen från Estland skulle öka och arbetstillfällen hotas om alkoholskatten höjs. Men det finns inga bevis på att moderata skatteökningar får folk att oftare åka till Tallinn och köpa sprit.

En höjning av alkoholskatten är tvärtom en vinn-vinn-situation, menar Puska, då staten får mera intäkter samtidigt som konsumtionen minskar.

– Men inte är skatter något hokus-pokus mot problem och man kan inte höja dem hur mycket som helst.

Efter 2004 har alkoholskatten höjts några gånger och i nästa budget ingår troligen en ny förhöjning.

Reklam
Den förra riksdagen understödde striktare regler för alkoholreklam och frågan var på tapeten i förhandlingarna om det nuvarande regeringsprogrammet, men slopades slutligen.

– Samlingspartiet har traditionellt stått nära ölindustrin och varit negativt inställt till stora förändringar i reklamregler. Nu verkar det bli en underlig kompromiss i riksdagen, som innebär att utomhusreklam förbjuds, utom vid idrotts- och konsert-evenemang.

Pekka Puska konstaterar att ölreklam absolut borde förbjudas vid idrottsevenemang, men att reklamfrågan i övrigt har ungefär samma betydelse som hälso- och attitydfostran – det är något finns i bakgrunden.

– Det enda som skulle vara riktigt effektivt är ett totalförbud för alkoholreklam, såsom för tobak. Reklambyråerna är alltid så kloka och hittar på sätt att kringgå alla regler. Och att till exempel lagstifta om att reklamen inte får appellera till unga har ingen inverkan, vad betyder det? Unga vill ju vara vuxna och dricka alkohol som vuxna gör.

Fördömer lobbning. Pekka Puska beklagar att bryggeribranschens lobbning väger tyngre än folkhälsan. – Det krävs politisk vilja att ta svåra beslut. Det finns sätt att få bukt med alkoholproblem, men besluten måste fattas.