Anniina Rottluff rensar bort jättebalsamin från en bäckstrand i Vanda. Foto: Jannica Luoto

Jättebalsaminen utrotas med talkokraft

Jättebalsaminen kom hit som prydnadsblomma i slutet av 1800-talet från västra Himalaya. I dag klassas jättebalsaminen som en invasiv art: en främmande och skadlig växt som tränger undan Finlands naturliga flora.

Vid en liten bäck nära Ådalsparken griper Vanda stads miljöchef Tina Kristiansson tag om en lång kraftig stjälk. Hon gör en lätt knyck och river upp ett rotsystem ur den fuktiga marken. Hon plockar snabbt famnen full av jättebalsaminer och slänger dem på en stor hög. Luften fylls av en söt blomdoft.

– Det känns nästan hemskt att riva upp så här vackra växter, säger hon.

– Men om vi inte gör något så kommer den att ta kål på alla andra växter, och spridas till naturskyddsområdet vid Rutiån här intill.

Jättebalsaminen är en aggressiv konkurrent som breder ut sig snabbt och kväver andra växter. Rutiån hör till Vandas finaste naturområden, med en mångfald av sällsynta växter och djur.

Om jättebalsaminen tar sig dit kommer många finska växtarter att dö. Därför välkomnar Vanda stads miljöcentral nu invånarna till naturskyddstalko.

– Vi hoppas att boendeföreningar ska bli ivriga på att ordna egna talkon för att rensa bort jättebalsaminen, för det är nästan det enda sättet att hindra växten att sprida sig, säger Kristiansson.

– Vi lånar ut all utrustning som behövs, och dessutom sköter vi borttransporten av balsaminerna.

Skadliga inflyttare
  • Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) från västra Himalaya. Spreds på slutet av 1800-talet till Norden. I Finland växer den ofta nära bebyggelse, eftersom den i början planterades i trädgårdar. Därifrån har den vandrat till stränder, avfallshögar, vassruggar och åkerkanter. Sprider sig lätt längs älvar och bäckar.
  • Vresros (Rosa rugosa) från nordöstra Asien. Kom till Finland i början av 1900-talet. Är ett hot mot sandstränder och sanddyners organismer. Kan sprida sig snabbt och bli ogenomtränglig, och på så sätt tränga undan ursprungsväxtlighet.
  • Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) från Nordamerika. Sågs första gången i Finland 1895. Tränger undan ängsväxter och insekter. Giftig. Orsakar övergödning, vilket försvagar de ursprungliga ängsväxterna som behöver en fattig jordmån. Prydnadsväxt i trädgårdar, men rymmer lätt och tar flera år att utrota. En bra början är att klippa bort blommorna genast efter blomningen, innan fröbildningen kommit i gång.
  • Jätteloka (Heracleum mantegazzium) från sydvästra Asien. Odlades i Finland till en början som prydnadsväxt, men spred sig snabbt. Växtsaften är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för sol. Då kan den ge brännskadeliknande symtom som läks långsamt eller inte alls. Inga andra växter kan leva i rörens täta växtlighet. Sänker fastigheters värde om den spridits på tomten.
  • Mer information på www.vieraslajit.fi

Kristiansson plockar balsaminer tillsammans med fem arbetskamrater från stadens miljöcentral. För dem är rensningen en arbetshälsodag.

– Jag tror att folk skulle gilla att göra det här på sina arbetshälsodagar, det är riktigt roligt. Och vettigt, säger Kristiansson.

Skadliga arter har kartlagts

I fjol utkom en nationell strategi för hantering av invasiva arter. I den kartläggs vilka djur- och växtarter som är skadliga och på vilka grunder. Strategin vill förebygga de invasiva arternas skador och risker för Finlands natur. I Vanda finns 120 invasiva arter, varav många existerat så länge i Finland att ingen längre ser dem som främmande. Sådana arter är till exempel råttor och lupiner.

– Eftersom strategin nu finns så är det lättare för oss att konkret arbeta för att skydda Vandas natur, säger Kristiansson.

Det går undan när arbetslaget rensar bort balsaminerna från bäckkanten. Växterna lossnar lätt från marken och tillfredsställelsen är stor när balsaminhögarna växer.

– Det är rätt sällan man får plocka blommor på arbetstid, fnissar någon inne i de höga buskarna.

På bara en timme har truppen på sex personer lyckats befria 200 meter bäckkant från jättebalsaminer. Biologen Jarmo Honkanen är en av hjärnorna bakom idén att göra rensningen till ett talko- och arbetshälsoprojekt. Han kastar ifrån sig ett lass blommor.

– Det är trevligt att göra ett så här konkret naturskyddsarbete, säger han.

– Jättebalsaminen är lika dålig för miljön som lupinen. Men som tur är den ettårig så den är lätt att få bort, bara tillräckligt många aktiverar sig, säger Honkanen.

Vanda stad har skapat en enkät där invånarna kan berätta var de sett invasiva arter.

Den är lätt att fylla i och hittas med en sökning på ordet "vieraslajihavainnot" (iakttagelser av främmande arter) på stadens hemsidor.

Naturskyddslagen förbjuder spridning av invasiva arter.