Olyckan som inte borde ha inträffat

Den svenska journalisten Arne Müller har i flera års tid undersökt den svenska gruvnäringen. Hans utgångspunkt var att Sverige med en god miljölagstiftning har löst alla miljöproblem. Så enkelt var det ändå inte.

– Min mentala bild var att utsläppen minskat kraftigt sedan 70-talet och att det mesta inom gruvnäringen var under kontroll. Men bilden fick en del törnar.

– Först kunde jag rapportera att en hel del gamla gruvor fortfarande läcker. Men framför allt var det när jag insåg att även nybyggda gruvor som gått i konkurs utgjorde miljöhot. Det här gjorde att jag inte längre tror att alla problem är lösta.

Müllers djupdykning gäller även i högsta grad den finska gruvindustrin. Det visar läckan i Talvivaara.

Gruvdammar är riskfyllda

Det var dammbrottet i Talvivaara i fjol som fick Müller att öppna ögonen för vilka risker gruvdammarna innefattar.

I Sverige har det inträffat minst nio haverier i gruvdammar. Det är både stora och små haverier som Müller tagit del av. Det största skedde år 2000 vid Aitik utanför Boliden i norra Sverige.

– Jag valde att titta djupare på just gruvdammar på grund av Talvivaara. För om det kan uppstå problem med en gruvdamm i Finland kan det också ske i Sverige.

Enligt experter som Müller har pratat med sker dammbrott ofta i dammar som byggts i flera etapper.

– Av ekonomiska skäl bygger man inte stora dammar från början utan man bygger på. De här konstruktionerna blir mindre stabila. Större gruvor är ändå bättre på att planera långsiktigt.

Talvivaara ögonöppnare Efter Talvivaara-olyckan bestämde man att de finländska gruvorna ska stresstestas. De 21 gruvor som Miljöministeriet ansåg vara mest riskabla för miljön fick förfrågan om att göra en självbedömning. Svaren kommer att stå som grund för huruvida Finland behöver nya miljöbestämmelser.

– Efter dammbrottet har vi börjat göra mycket för att inte en liknande olycka ska ske på nytt, säger Anna-Maija Pajukallio som är chef för miljöriskgruppen.

För att undvika att det sker damm­olyckor i Finland övervakas tre aspekter av gruvdriften: miljö, kemikalier och dammsäkerhet.

– Man kan ändå aldrig säga att dammarna är 100 procent säkra. Vi håller ännu på att utreda orsakerna till Talvivaara-läckan. Men ett som är säkert är att de nya gruvdammarna är tryggare än de gamla eftersom myndigheterna ställer högre krav i dagens läge, säger Pajukallio.

Dammhaveri är en katastrof

Närmare femhundra dammar omfattas av dammsäkerhetslagen i Finland. Det innebär att damm­ägarna måste utvärdera riskerna för att en olycka inträffar. Förorsakar dammarna fara för omgivningen och människoliv gör man en räddningsplan. Sverige har liknande lagstiftning som Finland. I en riskanalys kan man läsa om en flodvåg på minst fem meter.

Om olyckan blir verklighet skulle den svepa med sig en hel by. Ett haveri kan enligt Müller ses som en stor naturkatastrof.

– I dag är miljökontrollen för svag. Också finansieringen för att städa upp om en olycka sker borde ses över, säger Müller.