Strandvakten behöver inte kunna simma

I går återvände värmen. För många barnfamiljer innebär det en tur till stranden. Ifall det finns en risk att någon kan drunkna på stranden måste kommunen anställa strandvakter. Bland annat utreder man om det finns farliga förhållanden, ifall vattnet är grumligt och hur många besökare stranden har. Däremot finns det väldigt få krav på vad en strandvakt ska klara av. I teorin behöver man inte ens kunna simma.

För att få sommarjobba som strandvakt ställs det endast två krav: du ska vara myndig och du ska ha gått grundkursen i första hjälpen. Förutom de här kraven rekommenderar Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund, FSL, att de anställda ska gå en lämplig strandvaktsutbildning.

– Så länge som vår bedömning ses som en rekommendation ger den kommunerna fria händer att tillämpa riktlinjerna. Ofta krävs det en olycka för att rekommendationerna blir bindande, säger Anneli Toivonen på FSL.

Några formella krav på strandvakterna finns alltså inte. Kommunerna och städerna ansvarar för att det är säkert på de allmänna stränderna. Som följd väljer de flesta kommuner en striktare linje med simprov eller utbildningskrav.

Kundbetjäning är vaktens vardag

I huvudstadsregionen måste alla strandvakter genomgå ett simtest och få godkänt, och i Helsingfors har alla gått en strandvaktskurs.

– Kursen ger en självsäkerhet för att klara av jobbet. Men jobbet är stressigt. Jag tänker ofta på att det när som helst kan inträffa en olycka, säger strandvakten Lauri von Pfaler på Solviks strand.

Strandgästernas säkerhet ligger i fokus. Strandvaktens uppgift är att förebygga och ingripa vid olyckor på stranden och i vattnet. Men den huvudsakliga sysslan är i praktiken att ansvara för strandens trivsamhet och förebyggande av olyckor. Strandvakten är strandens hjälpcentral.

I huvudstadsregionen brukar det inte vara fler än fem allvarliga fall per år där strandvakten verkligen behövs. Strandvakten plåstrar mest om skrubbsår och sysslar med kundbetjäning.

– Den vanligaste frågan är hur varmt vattnet är. Ibland kan det kännas onödigt att sitta här utan att rädda någon, säger von Pfaler.

Men även om det inte inträffar många allvarliga fall per år är strandvakterna viktiga. Redan i år har olyckan varit nära vid några av Helsingfors stränder. Ett par personer som klarar sig från att drunkna är värda alla händelselösa timmar i solen.

Få säsongsbetonade tjänster

Än så länge finns det inte tillräckligt många kvalificerade och lämpliga badvakter för att vakta alla stränder i huvudstadsregionen. År 2006 ordnade FSL den första strandvaktsutbildningen och 2007 kom kravet på kommunerna.

– Också det här året har det varit svårt att fylla alla platser. Några dagar innan säsongstarten fick vi fyllt de sista platserna med kvalificerade badvakter, säger sportanläggningsmästare Jukka Lundgren på Helsingfors idrottsverk.

Även för strandvakterna kan det vara otacksamt. De får leta med ljus och lykta för att hitta jobb inför vinterhalvåret.

– Jobbet är väldigt säsongsbetonat. Vi har bra med jobb i två och en halv månad. Efter sommaren kanske jag vaktar någon simhall, men det är osäkert. Det är inte enkelt att hitta ett långvarigt jobb, säger von Pfaler.

Vandalism är arbetskrävande

Ofta möter strandvakterna en nedskräpad strand när de kommer till jobbet. Även vandalism och stölder är vardagsmat för dem.

– Stränderna skulle vara ännu trevligare om det inte skulle ske så mycket vandalism och nedskräpning på dem. Det här är väldigt påfrestande för de som jobbar på stränderna, säger Lundgren.

Enligt Helsingfors idrottsverk sker det stölder i princip varje vecka. I sommar har tjuvarna riktat in sig på styrkelyftningsutrustningen på de allmänna stränderna.

– Värst är det när de tar säkerhetsutrustningen. Även skyltar och livbojar har stulits i sommar. Då gäller det att snabbt köpa in ny utrustning, säger Lundgren.