"Undervisningen måste dammas av"

BJÖRNEBORG Det har sina sidor att träffa Krista Kiuru (SDP) just i Björneborg, som är hennes hemstad. Det är så tjockt av bekanta att tidtabellen har svårt att hålla för henne, men å andra sidan är hon bokstavligen som hemma.

Som lärare är hon på sätt och vis hemma i den nya ministerportföljen också, men blir tidvis tvungen att medge att hon får vänta med mer exakta kommentarer tills hon hunnit sätta sig in i allt.

En röd tråd går ändå att se i hennes syn på undervisningen. Hon flaggar för undervisningens utjämnande effekter i samhället, oroar sig för ökande skillnader i inlärningsresultat och har inte mycket till övers för system där en del skolor blir elitskolor medan andra ses som sämre.

– De mest begåvade eleverna i Finland är lika bra som sådana som kommer ur elitskolor i andra länder, trots att vi har ett skolsystem som utgår från att det ska vara lika för alla. Men också de som klarar sig sämre i skolan klarar sig förhållandevis bra.

Att småbarnspedagogiken flyttats från Social- och hälsovårdsministeriet till Undervisningsministeriet ser hon som en öppning för att ytterligare utjämna mindre barns möjligheter att stå på samma startlinje vid skolstarten.

– Lagen om småbarnsfostran är äldre än jag, det säger väl något om att det är dags att fräscha upp den.

Hon är också för obligatorisk förskola.

– Det är visserligen bara två procent av barnen som inte går i förskola, men frågan är om vi ska nöja oss med att nittioåtta procent går i förskolan, eller få med alla. Det förekommer motargument om valfrihet, men den verkliga valfriheten för barnen uppstår om de får möjlighet att stå på samma startlinje, säger Kiuru, men undviker att sticka in några pinnar i getingboet, det vill säga att kommentera frågan om huruvida barnens möjligheter utjämnas bäst genom vård i hemmet eller i dagis.

Digital underutveckling

Kiuru har under sommaren tagit upp en fråga som med jämna mellanrum väcker debatt, det vill säga att förlänga läroplikten med ett år.

Betyder det att också konceptet med tionde klass borde utvecklas?

– Tanken är inte att förlänga grundskolan, utan att se till att flera börjar på en utbildning efter grundskolan.

Det första året av mellanstadiet skulle alltså omfattas av läroplikt, anser Kiuru och hänvisar till att omkring 110 000 unga vuxna i Finland saknar annan utbildning än grundskola.

– En flicka som gått mellanstadiet har i snitt en tio år längre yrkeskarriär än en flicka som bara gått grundskola. Det här skulle vara ett otroligt bra sätt att förlänga yrkeskarriärerna.

Hennes parti SDP har motsatt sig att höja den absoluta pensionsåldern på regeringsnivå och talat för att förlänga karriärerna med andra medel.

– Vad gäller tionde klass återstår att diskutera vilka alla medel som skulle behövas för att uppfylla en längre läroplikt. Tionde klass är en faktor, antingen i nuvarande form eller via andra mjukare former av övergång till yrkesutbildning, handledningsår eller läroavtal. Det behövs flera alternativ till gymnasium eller yrkesskolor.

Kiuru medger att grundskolans avslut sker vid en tid då pojkar i snitt står i en annan fas än flickor.

– Främjande av jämställdheten är en fråga för den här regeringsperioden, och de finländska pojkarna är något som hör till det. Rent statistiskt uppstår det trösklar för pojkar i nuvarande skolsystem, och jämställdhetsarbetet måste stödja dem.

Gymnasiereformen nästa steg

Krista Kiuru oroar sig för att trivseln i grundskolan får alltför dåligt betyg av eleverna. Också i samband med den kommande gymnasiereformen ser hon själva undervisningsmetoderna, miljön och skolans förmåga att förbereda elevernas levnadskunskaper i samhället som en knäckfråga.

Som tidigare kommunikationsminister förfasar hon sig över att ICT-samhället inte fått desto bättre fotfäste i undervisningsmetoderna.

– I Danmark använder 70 procent av eleverna datateknik för sina hemläxor, i Finland är det kring tio procent. Den digitala användningen har kommit för att stanna i vardagslivet utanför skolan, men är inte inympad i skolan. Digitala miljöer skulle erbjuda undervisningsmetoder som tilltalar elever som skulle intressera sig mer om de fick göra till exempel matematiska uppgifter, eller spel, i en digital värld.

– Det är också märkligt att det funnits politisk vilja att satsa pengar på morötter för att minska klasstorlekarna, men att man inte kunnat ta steget fullt ut och lagstadga om klassernas storlek, säger Kiuru.

På frågor om språkundervisningen medger Kiuru att hon ännu inte är hemma i hela den stormiga debatthistorien, men ser inte heller någon större anledning till nya inlägg.

– Några betydande språkbeslut i en eller annan riktning blir det inte.

– Jag har själv alltid varit ett fan av svenskan, men i ett skede hade jag en svenskspråkig pojkvän så det kan ha haft sin inverkan på min motivation, skrattar hon.