Aku Louhimies brinner för regi

– Att vara filmregissör är mitt drömjobb! Det är därför jag oftast är på så gott humör, när jag får göra det jag älskar. Det är så fint att vakna på morgonen och tänka att "vad ska jag göra i dag?": Film!

Vi sitter på uteserveringen Mattolaituri i Brunnsparken, på Aku Louhimies förslag. Efter en stund kommer ägaren förbi och hälsar, vår gode filmregissör hade varit på plats också kvällen innan.

– Det var Jasper Pääkkönens födelsedag i går och det blev ganska sent. Det är orsaken till att jag ser trött ut.

Louhimies är född i Helsingfors och storgillar sin hemstad. Vi glider snabbt in på trevliga ställen i Helsingfors.

– Mattolaituri är jättefint och har vacker utsikt. Jag gillar byggnadens arkitektur, det är en av de bästa nya byggnaderna i Helsingfors. De södra stadsdelarna är trevliga med alla sina parker, och Eirastranden har blivit fin. Sveaborg är förstås också vackert.

Helsingfors arkipelag ligger nära Louhimies hjärta och om han fick bestämma skulle alla militärägda öar med Sandhamn i spetsen endera förbli i arméns ägo eller göras till folkparker.

– Om vem som helst får ta sig dit hålls det inte orört länge till. Där finns så mycket fåglar och växter som inte finns någon annanstans. Som naturskyddsområde skulle det vara bra men kanske det är ännu bättre att militären är där. Samma sak gäller till exempel Melkö. Naturen är så känslig.

Spännande filmprojekt

Naturen är viktig för Louhimies och när han inte seglar gillar han att koppla av på sommarstugan i Maxmo eller vandra i Lappland. Förra hösten gick resan ännu längre norrut.

– Vi kollade in platser för en kommande film på Grönland.

Filmen, som är baserad på en sann historia om äventyraren Timo Polari, är ett av många projekt som Louhimies håller på med för tillfället.

– På 1990-talet drömde han om att vara den första som åker skidor till Antarktis. Inför Antarktisresan åkte han med två killar till Grönland för att öva. De skulle skida från kust till kust men råkade ut för en snöstorm och Polari var den enda som överlevde. Filmen är en historia om överlevande och hur det var att komma tillbaka till det normala livet. Senare gjorde Polari sin Antarktisresa, till de omkomnas minne, berättar Louhimies.

Under årens lopp har han gjort åtta långfilmer plus en hel del dokumentärer, tv-serier, kortfilmer och reklamfilmer. Hans senaste film 8-pallo kom till biograferna i februari och fick delvis kritik för att innehålla mycket våld och sex – element som inte brukar saknas i Louhimies filmer.

– 8-pallos manuskript är skrivet av polisen Marko Kilpi som säger att verkligheten är mycket värre. Jag har anonymt åkt med i polisbilen med honom i Kuopio och jag kunde inte förstå att det finns så mycket våld och droger. Det var en överraskning för mig. Det är ett sådant liv man inte ser själv, en mörkare sida av samhället som jag inte hade en aning om.

– Om jag gjorde barnfilm så skulle det förstås inte finnas våld och sex. Men om det finns i manuskriptet så finns det i filmen också. Om jag har våld i filmer så ska det vara realistiskt. Och samma sak med sex. Allt beror på om det är viktigt för storyn. Allt är baserat på manuskriptet, förklarar Louhimies.

Under sommaren har han åkt till Tyskland, Portugal och Belgien för att marknadsföra 8-pallo, och i augusti bär det av till Los Angeles.

– Det finns så många filmer att det är svårt att skilja sig ur mängden. Till exempel i Indien görs det årligen 3000 filmer. Men för finsk film går det väldigt bra i Finland. En tredjedel av alla biobiljetter som säljs går till inhemska filmer. I det avseendet är vi bäst i Europa!

Några gånger har Louhimies stött på sina filmer utomlands, i versioner där skådespelarnas repliker dubbats.

– Jag köpte Paha maa i Turkiet. Det var lustigt att höra Jasper Pääkkönen tala turkiska. Och tufft att se sin egen film utomlands!

Tror du det var en piratkopia?

– Nä, jag köpte den i en bokhandel. Men för mig är det helt okej om någon vill kopiera mina filmer. Som regissör vill jag att människor ser dem. Men annars är piratismen ett enormt problem i filmvärlden.

– Hemma har jag Levottomat och Paha maa på kinesiska, koreanska och tyska men inte vet jag om de är piratkopior.

I motsats till USA, Indien och vissa större europeiska länder är filmbranschen i Finland enligt Louhimies inte business, utan endast kultur.

– Marknaden är så liten här att alla filmer får åtminstone hälften av sina resurser från Veikkaus. Vi sysslar med kulturellt självförsvar. Och samma sak gäller också alla andra små språk, säger Louhimies och räknar upp Norge, Sverige, Danmark, Holland …

En av Louhimies favoritskådespelare är förresten Jessica Grabowski som innehar huvudrollen i 8-pallo. Sinsemellan talar de svenska, och svenska talar vi också under intervjun. Kan inte låta bli att fråga var­ifrån hans starka svenska härstammar.

– Det är lite svårt för mig att prata fast jag förstår nästan allt. Min farmor var svenskspråkig, och min pappa tvåspråkig när han var liten. Men på 70-talet tyckte de att det var bättre att lära sig bara ett språk, alltså finska. Så läste jag förstås svenska i skolan. Dessutom är en av mina systrar gift med en svensk man och deras barn talar svenska med mig.

– Dagens barn lär sig språk alldeles för sent. När man är fem, sex eller sju är det mycket lättare att lära sig språk. Man borde satsa mera på språkbad i daghem, säger Aku Louhimies.