Motorstaden kollapsade till sist

Fönsterlösa, förfallna och plundrade gapar de övergivna husen i Detroit. Staden som en gång var USA:s stolthet och hem för den blomstrande bilindustrin är i dag endast en skugga av sitt forna jag. Sedan 1950 har invånarantalet sjunkit från 1,8 miljoner till 700 000. Över 70 000 fastigheter står tomma. Staden har en enorm skuldbörda på 18 miljarder dollar, eller nära 14 miljarder euro. Både infrastrukturen och servicen har förfallit och fattigdomen har lett till utbredd laglöshet, gängkrig och drogmissbruk.

– Det här var ett svårt beslut, men utan tvekan rätt beslut, eftersom vi inte har något annat realistiskt alternativ, sade Michigans guvernör Rick Snyder som godkände Detroits konkursansökan.

Snyder tillsatte i mars i år konkursjuristen Kevyn Orr som tvångsförvaltare för Detroit. Orrs otacksamma uppgift var att nå ett avtal med stadens lånegivare. Han har förgäves bett fordringsägarna att avskriva en del av skulderna, stött på juridiska hinder i försök att sälja stadens egendom och fått pensionsfonder och fackförbund i nacken då han planerat att skära ner bidrag och tjänster. På torsdag kväll, finsk tid, deklarerade Orr att konkurs nu är Detroits enda räddning.

Pensionsproblem

På en presskonferens lovade borgmästaren David Bing att livet i Detroit fortsätter som förut.

– Lönen till stadens anställda kommer att fortsätta betalas ut och tjänsterna kommer att fortgå. Nu är vi här, och vi måste göra det bästa av situationen.

Många är oroliga över vad som händer med pensionerna till stadens 20 000 pensionerade anställda. Detroit har dubbelt så många pensionerade anställda som sådana i arbetsför ålder. Nu väntar också en utdragen och dyr rättsprocess där lånegivarna bestrider Detroits rätt att ansöka om konkurs. Om konkursen godkänns, räknas det ta mellan ett och tre år innan processen är avslutad. Trots Orrs löften om en nystart är det oundvikligt att tjänster, jobb och bidrag åker på sparkur.

Men också politiken är inblandad. Majoriteten av Detroits invånare är svarta demokrater. I resten av Michigan är majoriteten vita och röstar på republikaner, som guvernör Rick Snyder. Ed McNeil som är chefsförhandlare för 33 fackförbund hävdar att konkursen är politisk.

– Jag har hela tiden sagt att det här är ett maktövertagande. Det handlar om guvernören och hans egen agenda att ta över Detroit, säger McNeil till nyhetsbyrån Reuters.

Trasigt räddningsverk

Bakgrunden till problemen har sitt ursprung i 1950- och 1960-talen då Detroit tillverkade både bilar, flygplan och pansarvagnar och under en tid var USA:s fjärde största stad och landets rikaste, mätt i bnp per capita. Korruption, brottslighet och förödande finanspolitik, kombinerat med att bilindustrin flyttade till andra städer och utomlands, ledde till slut till total kollaps.

I dag har Detroit en arbetslöshet på 18 procent, den högsta brottsstatistiken av USA:s 20 största städer och den näst högsta mordstatistiken i hela landet. Den genomsnittliga responstiden för polisen är nästan en timme. Bara en tredjedel av stadens ambulanser är i bruk, resten är trasiga. Även de som är i bruk har svårt att hitta fram, eftersom 40 procent av gatubelysningen står mörk.

Flera mindre städer har tidigare sökt sig i konkurs, men Detroit är med hästlängder den största, vilket betyder att det finns många juridiska problem att lösa. Men juristen Ken Noble säger till Washington Post att han är optimistisk.

– Om Detroit klarar sig ur det här med hyfsade kreditpapper, så kommer andra städer absolut att vilja följa efter. Det är en milstolpe för samhällsekonomin. Och det är verkligen Detroits enda chans.

Källor: AP, Reuters, Politico, Washington Post, Time, The Guardian, Policymic, Christian Science Monitor, BBC