Manning riskerar fortfarande livstid

Sent på torsdagen svensk tid beslöt militärdomstolen att behålla åtalspunkten "att ha hjälpt fiender", som försvaret begärt skulle ogillas. Widney Brown, chef för internationell rätt på Amnesty International, kallade beslutet "skrattretande".

– Det är förvånande att åklagarna, vars plikt är att agera för rättvisan, har fört fram en teori om att det innebär att hjälpa fiender att göra information tillgänglig på internet — antingen genom Wikileaks, i ett personligt blogginlägg eller på The New York Times hemsida, sade hon.

Den 25-årige före detta underrättelseanalytikern har erkänt att han läckt hundratusentals hemliga dokument, inklusive en drös diplomatpost och en film som visar amerikanska soldater attackera civila i Bagdad.

Manning hävdar att han ville väcka debatt om USA:s utrikespolitik. Bara de tio åtalspunkter som Manning har erkänt kan ge fängelse i 20 år. Den amerikanska regeringen yrkar på över 150 års fängelse.

Åklagarsidan har dock inte kunnat visa att Manning sympatiserar med al-Qaida eller någon annan terroristgrupp, att han har band till någon annan stat eller har tagit emot pengar för läckan — den största i USA:s historia.

Enligt juridikprofessor Mary—Rose Papandrea var fredagens beslut "oroväckande" ur ett yttrandefrihetsperspektiv.

– Regeringen likställer alla "whistleblowers" med förrädare och det är de inte.

Under president Barack Obama har regeringen väckt åtal mot sex statstjänstemän för att ha läckt hemlig information, många gånger fler än tidigare regeringar.