Finlandssvenska ungdomar lyckligast - eller inte?

Kvällstidningen Ilta-Sanomat har utrett hur lyckliga ungdomar är i Finlands kommuner. I jämförelsen ligger finskspråkiga Gustavs etta. Som tvåa kommer svenskspråkiga Korsnäs som tillsammans med Korsholm, Nykarleby, Larsmo ligger bland tio i topp.

I sin undersökning utgick Ilta-Sanomat från fyra olika variabler: ungdomsarbetslöshet, ungdomsbrottslighet, bruket av antidepressiva läkemedel och antalet ungdomar placerade i institutioner utanför det egna hemmet.

De högst placerade kommunernas ungdomar är alltså lyckligt lottade - men lyckligast är de nödvändigtvis inte.

– Variablerna som Ilta-Sanomat använt mäter egentligen motsatsen till lycklighet. De berättar hur utsatta ungdomarna i kommunerna är. Med andra variabler kan distributionen bli helt annorlunda. För att mäta lycklighet borde man ha med positiva variabler som utbildning eller inkomster, säger utvecklingschef Kari Djerf på statistikcentralen.

Djerf understryker också att man egentligen brukar använda andra metoder för att mäta lycklighet.

– Lycklighet är subjektivt. Det räcker inte med allmänna indikatorer, man måste ställa frågor också, säger Djerf.

Lycklighetsforskaren och psykologen Markku Ojanen håller med.

– Variablerna som Ilta-Sanomat använder är egentligen mätare på allmän välfärd, säger Ojanen som också tycker att lycklighet måste utredas genom direkta frågor.

Ändå lyckligast?

De finlandssvenska kommunerna som klarat sig bäst är små och ligger med några undantag i kustområden.

– Det är intressant att finlandssvenskar rankar högre på de här mätarna. Det är sammansvetsade orter med hård sammanhållning, det får säkert en positiv inverkan på många områden, funderar Ojanen

Däremot har både Ojanen och Djerf ett vagt minne av att finlandssvenskar rankat högre än den finskspråkiga befolkningen i traditionell lycklighetsforskning.

– Skillnaden är ändå marginell, eftersom Finland redan är ett av världens lyckligaste länder, säger Ojanen.