Islamistledare dömd för krigsbrott

Både islamistpartiet Jamaat-e-Islamis anhängare och dess motståndare rasar över domen som föll mot dess andlige ledare Ghulam Azam i går. Azam dömdes till 90 år i fängelse för brott mot mänskligheten under kriget för Bangladesh självständighet 1971. Åklagaren och en stor del av Bangladeshs befolkning hade krävt dödsstraff, vilket utdelats åt två av partiets högt uppsatta personer tidigare.

– Vår 42 år långa väntan har varit förgäves. Det är oerhört frustrerande. Den här domen har endast ökat vår smärta, säger Shyamoli Nasrin Chowdhury, änka till en läkare som dödades 1971.

Orkestrerat folkmord

Oppositionen, dit Jamaat-e-Islami hör, säger för sin del att det inte finns några verkliga bevis mot Azam eller de andra dömda islamistledarna. Enligt oppositionen är rättegången orkestrerad av det styrande storpartiet Awamiförbundet, som försöker svartmåla oppositionen inför det kommande parlamentsvalet.

Rättegången river upp gamla och djupa sår i Bangladesh. I bakgrunden ligger kriget som ledde till att Bangladesh blev självständigt från Pakistan 1971. Då Indien delades 1947 beslöt man att en del av den övervägande muslimska delstaten Bengalen skulle bli Östpakistan. Detta trots att Bengalen låg i östra delen av Indien och inte delade någon landsgräns med Västpakistan - på andra sidan Indien. Dessutom talades det i Västpakistan främst punjabi, medan bengalerna talade bengali och hade andra seder än muslimerna i väst.

Diskriminering från den punjabitalande pakistanska ledningen ledde 1971 till ett inbördeskrig i Östpakistan som till slut gav bengalerna självständighet som staten Bangladesh. Enligt den bangladeshiska regeringen dog närmare 3 miljoner personer under kriget, människorättsgrupper säger att siffran är närmare en halv miljon. Det som ändå står klart är att det mot slutet av kriget, efter att Indiens armé gett bengalerna sitt stöd, iscensattes en mordkampanj riktad mot högt utbildade och framstående bengaler.

– Pakistans armé hade inte någon möjlighet att syssla med sådant, de var fullt upptagna med att slåss mot den indiska armén, säger Mahbub Ullah, som var en prominent bangladeshisk studentaktivist under kriget, till Al-Jazira. Enligt honom utfördes ett helt folkmord av civila som stödde ett enat Pakistan. Till dessa civila hörde islamistpartiet Jamaat-e-Islami, vars ledare under kriget var Ghulam Azam. Av den åsikten är åtminstone en stor del av bangladeshierna, och även den specialtillsatta krigsbrottstribunalen. Ghulam Azam uppges ha varit hjärnan bakom krigsförbrytelserna.

Dålig bevisföring

Men andra påstår att bevisen fattas. Enligt Ghulam Azams son, Abdullahi Amaan Azmi Ghulam, grundar sig anklagelserna helt och hållet på gamla tidningsartiklar.

– De har inga bevis. Endast politiska uttalanden om stöd för ett enat Pakistan gör en inte till krigsförbrytare.

Jamaat-e-Islami besitter endast 2 av 263 platser i parlamentet, men är ett nyckelparti inom oppositionen. Att hela partiets ledning nu anklagas för inblandning i folkmordet anser flera bedömare att är suspekt. Domarna i tribunalen anklagas för nära samband med det dominerande Awamiförbundet och oppositionen kallar åtalen och processen för politisk.

Sedan de första domarna mot Jamaat-e-Islamis ledning i februari har våldsamma kravaller ägt rum, där över hundra personer mist livet. Det är inte bara oppositionsanhängare som rasar. Många bangladeshier är besvikna på att vissa åtalade kommit undan med fängelsestraff. Den 90 år gamla Ghulam Azam kom undan med fängelsestraff med hänvisning till hans ålder och dåliga hälsa, men många befarar nu nya våldsamheter.

Flera människorättsorganisationer anser att den bangladeshiska krigsbrottstribunalen lider av brist på transparens och inte håller internationell standard.

Källor: AP, BBC, Al-Jazira, TT, The Guardian