Fler lämnar kyrkan efter Räsänens tal

Inrikesminister Päivi Räsänen (KD) slätade i går över sitt abortutspel med att påpeka att uttalandet plockats ur sitt sammanhang. Hon sade också till Kotimaa att Finlands lag alltid ska följas.

Samtidigt satt informatör Petri Karisma från eroakirkosta.fi och räknade till rekordhöga siffror över folk som lämnar kyrkan. En vanlig julidag skriver i snitt 70 personer ut sig ur kyrkan via webbtjänsten. På onsdag gjorde 960 det, och i går strax före elva på förmiddagen hade 701 personer gjort det.

Det betyder att lika många gått ur kyrkan på två dygn som under hela juni och juli vanliga år.

– En uppenbar följd av Päivi Räsänens utspel, igen. Hon är en utmärkt katalysator för folk som redan en längre tid ifrågasatt sitt medlemskap i kyrkan, säger Karisma.

Det är omöjligt att säga hur många som vänt kyrkan ryggen på grund av de utspel inrikesministern gjort de senaste åren men Karismas bedömning är att det handlar om tiotusentals.

Den genom tiderna största medlemsflykten ägde rum i oktober 2010 då sammanlagt över 40 000 personer lämnade kyrkan, en stor del av dem i protest mot Räsänens framträdande i Yles temasändning om homosexualitet. De enskilda medlemmarnas kyrkoskatt varierar beroende på inkomst och den kommunala kyrkoskattsprocenten men år 2011 räknades skatteinsatsen per medlem till i snitt 205 euro. Teoretiskt betyder det att de lite mer än 1 500 personer som den här gången lämnat kyrkan på grund av Räsänen kostar kyrkan över 300 000 euro i förlorade skatteintäkter.

Från kyrkan tog man i går avstånd från Räsänens uttalanden.

"Inrikesminister Räsänen har rätt till sina åsikter. Man kan vara av olika eller samma åsikt men de ska inte blandas ihop med kyrkans ställningstaganden. De är varken mer eller mindre än vilken som helst församlingsmedlems åsikter" skrev den semestrande ärkebiskopen Kari Mäkinen via sitt Twitter-konto.

Han kunde inte nås för vidare kommentarer på grund av att han befann sig på resa.

I Borgå stift beklagar biskop Björn Vikström att olyckliga tolkningar av en minister slår mot kyrkan.

– Det är ironiskt hur svårt det är att hålla isär ett politiskt parti och kyrkan. Jag vet inte hur man ska få den här saken att gå hem, att hennes uttalanden inte är kyrkans. Visst kan man debattera lämpligheten i hennes uttalanden men de borde handla om hennes roll som politiker och minister. Vad signalerar det om Finlands inrikesminister relativiserar Finlands lag?

Ja, vad signalerar det?

– Först och främst har hon förtydligat sina uttalanden. Det är klart att om man behöver förtydliga sig för att man skapat uppståndelse så borde man ha formulerat sig annorlunda.

Är hon, som Mäkinen säger, jämförbar med vilken som helst församlingsmedlem?

– Hon är förstås en uppenbart offentlig person, inrikesminister och Kristdemokraternas ordförande, och då har hon getts ett symbolvärde som har den effekten att då hon säger någonting som upprör så får det negativa effekter för antalet utträden. Det enda kyrkan kan göra intill tjatighet är att förtydliga att hennes ståndpunkt inte är vår.

Det beryktade talet som Räsänen höll handlade om olika teman, abort ett av dem. Bland annat jämförde hon människofoster och slaktdjur och drog konklusionen att de senare har mer rättigheter. I sammanhanget då hon resonerade kring att låta Guds lag gå före den jordiska lagen resonerade hon också kring moraliska dilemman man ställs inför, exempelvis att varken finländsk eller svensk vårdpersonal har rätt att vägra genomföra ingrepp som strider mot deras religiösa övertygelse.

Enligt Vikström är sakfrågan i sig värd en debatt.

– Det finns situationer där den personliga övertygelsen strider mot den finländska lagen. Som exempel: ska man gömma flyktingar som nekats uppehåll i Finland? Detta sker också och det är fall där man sätter lagen ur spel.

Hos eroakirkosta.fi, som upprätthålls av föreningen för religionsfrihet Vata, väntar man på en annan debatt, nämligen om Finland verkligen ska hålla fast vid en statskyrka.

– Jag tror själv att kyrkans roll tonas ner genom det generationsskifte som pågår inom politiken. Det är de äldre generationerna som starkast står fast vid en statlig kyrka. Ju mer riksdagen föryngras desto sannolikare tror jag det är att vi på allvar börjar diskutera en brytning mellan stat och kyrka.