EU oenigt om NSA

Europaparlamentet antog i torsdags en resolution om att bland annat utreda olika amerikanska spionprogram. I dag väntas parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter godkänna resolutionen och därmed ta sitt ansvar för verkställandet av utredningen. Resolutionen kommer efter en månad av skandaler kring läckorna av den före detta NSA-handläggaren Edward Snowden.

– Meningen är att samla information om signalspaning och spionage och framställa en rapport till slutet av året, berättar Nils Torvalds, Europaparlamentariker för SFP.

Utredningen ska bedöma i vilken mån olika program för signalspaning och spionage kränkt EU-medborgarnas rättigheter. Dessutom föreslås ett skydd för visselblåsare.

– Märk väl att resolutionen berör både amerikansk och europeisk signalspaning och spionage, säger Sirpa Pietikäinen, Europaparlamentariker för Samlingspartiet.

Ingen effekt på TTIP

Trots resolutionen har de första europeiska försöken att klämma åt USA för spionage mot EU-kontor i bland annat Bryssel och Washington redan misslyckats.

På måndagen inledde USA och EU förhandlingar om det bilaterala frihandelsavtalet TTIP mellan områdena. Före förhandlingarna krävde bland annat Frankrikes president François Hollande ett uppskov på några veckor för förhandlingarna med anledning av NSA-läckan. Kravet vann inte gehör och kommissionen ignorerade förslaget. Även parlamentet gav sitt stöd åt fortsatta förhandlingar.

– Ekonomiska realiteter, menar Pietikäinen som själv röstade för ett uppskov i förhandlingarna.

Svenskt och brittiskt veto

Att TTIP-förhandlingarna inleddes var inte det enda bakslaget för europeiska NSA-kritiker. EU har sedan 2012 ett avtal som förpliktar unionen att lämna ut information om flygpassagerare och banktransaktioner till USA. Av en händelse skulle avtalet revideras som standardprocedur på måndagen – samtidigt som man inledde förhandlingarna för det bilaterala frihandelsavtalet mellan USA och EU.

I ett brev som läckte till pressen förra veckan hotade EU-kommissionären Cecilia Malmström den amerikanska säkerhetsministern Janet Napolitano med att stoppa avtalen.

– Om ni inte kan visa att avtalen om informationsutbyte är lagenliga ... måste jag överväga om villkoren gäller längre, skrev Malmström utan att klargöra vilka avtalsbrott hon syftade på.

På Malmströms stab är man förtegen.

– Vi kommenterar inte läckta förhandlingar, säger presschef Michele Cercone.

Men det är antagligen tomma hot Malmström viftar med. I slutet av förra veckan använde både Sverige och Storbritannien sin vetorätt i EU-kommissionen för att bestämma att inga frågor som berör nationell säkerhet får diskuteras under den pågående revideringen av avtalen om flygpassagerare och banköverföringar.

Den brittiska och svenska vetot har antagligen sin bakgrund i ländernas egna signalspaningsprogram. Sverige antog 2008 den kontroversiella FRA-lagen som tillåter Försvarets radioanstalt att idka signalspaning mot kabeltrafik som passerar landets gränser. Storbritannien ertappades å sin sida i samband med NSA-läckan med signalspaningsprogrammet Tempora, som enligt läckan kan vara ännu mer omfattande än det NSA-drivna programmet PRISM.

Typisk oenighet

Pietikäinen tycker att de motstridiga signalerna från kommissionen och Europaparlamentet är typiska.

– Å ena sidan har vi parlamentet och andra aktörer som jobbar för medborgar- och grundrättigheter. Å andra sidan har vi "vardagsrealisterna", säger Pietikäinen och verkar insinuera att kommissionen representerar de senare.

Resolutionen och utredningen av Europaparlamentet har inte laga kraft, men Nils Torvalds tror ändå att den kommer att styra även kommissionens verksamhet.

– Ifall Europaparlamentet ger ett klart uttalande och eventuella rekommendationer kommer de att ha en klar politisk betydelse även för kommissionen – i synnerhet då utredningen blir klar bara några månader innan vi väljer ett nytt europarlament. Men i princip behöver varken kommissionen och rådet bry sig om den.