Staden demolerade populär bastu

– På söndag kväll satt jag här och kastade bad. Kvällen var strålande vacker och vattnet varmt, säger Timo Santala med sorg i rösten.

Santala, som två gånger belönats med stadens pris för årets kulturgärning, var en av de flitigaste användarna av bastun som ännu på söndagen befann sig i änden av Sumparn. På måndagen rev fastighetsverket konstruktionen, eftersom den saknade tillstånd.

Talkoanda

Santala godtar inte förklaringen från fastighetsverket.

– Beslutet måste ha fattats för länge sedan, eftersom tjänstemannen som fattade det nu är på semester. Varför gav man då ingen förvarning! utropar han och tillägger att kontaktuppgifter till bastugruppen fanns på en anslagstavla på bastuns yttervägg.

På tisdagen höjdes både arga och sorgmodiga röster på Sumparbastuns Facebook-sidor och närmare tusen personer gillade en minnesskrift för bastun. Enligt berättelsen byggdes bastun 2011 efter att ett kompisgäng hittat en övergiven bastuugn. Bastulavarna togs snabbt över av andra entusiaster som under lösa former upprätthöll stället i talkoanda och med kostnader kring 150 euro om året. Bastun var öppen dygnet runt och besöktes av folk från alla världens hörn.

Djupare problem

Fastighetsverket, där beslutet om rivningen fattades, lyder egentligen under biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. Men eftersom Penttilä är på semester var det många bastuvänner som i går vände sig med sina bekymmer till biträdande stadsdirektör Pekka Sauri i stället.

– Om alla börjar resa konstruktioner på eget bevåg har vi ett stort problem. De som hade bastun borde ha tagit kontakt med staden, säger Sauri.

Santala tycker däremot att demoleringen av Sumparns bastu vittnar om ett djupare problem i stadens verksamhetskultur.

– Sumparn är tom och det kommer att dröja flera år innan man börjar bygga ut det här området. Myndigheterna borde utgå från att staden byggs tillsammans med stadsborna, staden är vårt gemensamma projekt. Om det enda problemet nu var att man saknar tillstånd är väl svaret inte att förstöra, utan att utreda hur man kunde få ett tillstånd. Ifall bastun revs bara utifrån ett myndighetsbeslut, kunde den väl också ha räddats med ett myndighetsbeslut, säger Santala upprört.

Sauri erkänner att situationen kunde ha skötts bättre.

– Man kunde ha kontaktat bastugruppen. Och visst är det problematiskt om stadsborna känner att de inte kan kontakta staden och få gensvar.