EU begränsar dyra löften om skönhet

Mascaraförpackningen lockar med trehundra procent större volym på ögonfransarna och hudkrämen förför med påståendet "märkbart fastare hud på bara fem dagar". I kosmetikaffären kryllar det av produkter med numeriska påståenden.

Det vill EU sätta stopp för. Den 11 juli, på torsdag, träder den nya kosmetikförordningen i kraft som skärper spelreglerna för den miljonindustri kosmetikbranschen är.

– I Finland kommer förordningen inte att medföra så stora förändringar eftersom vi redan en tid haft i bruk nationella självregleringsregler som tyglat marknadsföringen. Men en finländsk turist kan ha råkat ut för mer liberal marknadsföring utomlands. De olika EU-länderna har haft varierande praxis, säger Eeva-Mari Karine, expert på Teknokemiska föreningen.

Konsumentmyndigheterna har lagt fram gemensamma finländska självregleringsregler. Då de trädde i kraft 2007 förändrades marknadsföringen helt och hållet.

– Sedan dess har företagen hos oss haft en annan marknadsföringsstil än förut. Man ser inte längre påståenden i stil med "90 procent mind­re rynkor", i stället står det "90 procent upplevde att krämen gav mind­re rynkor".

Lika villkor för alla

Även om EU-länderna omfattats av samma kosmetikdirektiv, har länderna haft spelrum att anpassa lagen nationellt. Nu blir det en ändring på det.

Då förordningen träder i kraft måste allt från produkttillverkning, -innehåll -test och försäljning följa samma mönster som EU godkänt. Idén är nu att samma regler ska gälla i alla medlemsländer och att vi kan lita på att en produkt som vi köper inom EU är säker. Men det är en kinkig balansgång mellan konsumentsäkerhet och skydd av affärshemligheter.

Enligt den nya förordningen ska all information om en produkt bokföras i ett gemensamt EU-register där det snabbt och lätt ska gå för myndigheter att tillgodogöra sig information om produktens ingredienser, sammansättning och forskning som gjorts kring den, elektroniskt.

För alla produkter som kommer ut på marknaden ska en kontaktperson utses, som ansvarar för att kraven uppfylls och är ansvarig för att informationen finns på rätt ställe. Den här flera sidor långa produktinformationslistorna finns tillgänglig för den övervakande myndigheten (Tukes i det här fallet).

Kan en vanlig konsument som vill veta mer om en produkt få tag på den listan?

– Nej, en vanlig konsument kan vid behov be om tilläggsinformation på vissa fastslagna punkter, men resten är affärshemligheter och listan är inte i sin helhet tillgänglig för vem som helst.

Skillnad på lag och praktik

I en stor kosmetikaffärskedja där estonomstuderande Paula Solja jobbar som försäljare är man väl informerad om förordningen.

– Jag har hört om förordningen och är väldigt intresserad av den, för det gäller så många aktörer. Nästan all produktreklam innehåller något slags påstående, säger Solja.

Från och med torsdag måste löften om produkters effektivitet bevisas. Vad som helst duger inte som bevis, utan produkttesterna måste följa de gemensamma spelregler EU och branschen lagt upp.

Trots att Karine just sagt att vi i Finland varit rätt skärpta på den här punkten är det inte svårt att hitta exempel på dubiösa påståenden då Solja guidar runt bland buteljer och burkar.

– De undersökningar reklamerna hänvisar till baserar sig ofta på att några tiotal konsumenter har prövat produkten, säger Solja och plockar upp en silverskimrande lyxkrämtub som omedelbart ska eliminera celluliter. På vilket sätt omedelbar effekt och utifrån vad påstår de det? Det framgår inte. Kolla, här står det: trettio kvinnor deltog i undersökningen!