Foto: Jannica Luoto

Schubak tröttnade på oärlighet

Två meningar på Facebook gjorde Saul Schubak känd över en natt i höstas. Efter barnbidragsskandalen känns det inte längre roligt med politik. I stället satsar samlingspartisten på ett jobb inom finansbranschen.

I sakfrågan har han inte ändrat åsikt: barnbidraget ska bort, precis som alla andra bidrag. Det var formuleringen om att stödja "de svagare elementens förökning" som var olycklig.

Själv har Saul Schubak varit noga med att inte tjäna mer än inkomstgränsen för att kunna lyfta maximalt studiebidrag under tiden på Hanken.

– Jag måste ändå betala för allting. Om jag skulle kunna teckna ett kontrakt med samhället att jag inte använder grejerna och inte heller finansierar dem, det skulle vara fine, säger han.

Plockade jordgubbar

Visst är det provocerande med en 25-åring i skjorta, jeans och loafers som smuttar på sin gin och tonic på Mattolaituri vid Brunnsparken och talar om fattigdom. Även Samlingspartiet tog tydligt avstånd från hans åsikter i höstas och Schubak lämnade viceordförandeposten för partiets ungdomsförbund. Han plockar exempel från tv-serien Erilaiset äidit (Annorlunda mammor) och från det tragiska fallet med den mördade åttaåriga Eerika.

– Jag tror att en orsak till att föräldrarna ville ta tillbaka barnet är att de fick en massa pengar för det. Där ser man vad dåliga incitament kan leda till. Han berättar också om den egna barndomen i en familj med fyra syskon: mamma var hemmamamma och på 90-talet gick pappas företag i konkurs.

– Vi hade en lista på kylskåpsdörren med hushållsarbeten, vad du får om du till exempel dammsuger. Jag var tio elva när jag hade mitt första sommarjobb med att plocka jordgubbar. Inget arbete har känts lika hemskt efter det.

Saul Schubak
  • Ålder: 25.
  • Familj: Mamma, pappa och fyra syskon.
  • Bor: I hyreslägenhet i Kampen.
  • Gör: Skriver sitt pro gradu-arbete på Hanken och driver ett IT-företag med fyra kompisar.
  • Läser: Går en sommarkurs i litteratur och började nyss läsa boken En man som heter Ove. Hinner sällan läsa skönlitteratur, men Brott och straff är en bok han minns väl.
  • Sommarmat och -dryck: Plättar med hallonsylt och glass. Dricker gärna en GT.
  • Sommarsysslor: Joggar längs stranden i södra Helsingfors, runt Tölöviken eller på Fölisön. Hänger på familjens stuga.

Borgerligt tänkande

Schubak säger att han tidigare inte velat berätta om sin bakgrund.

– Jag tycker inte att det är ett argument som borde påverka hur man diskuterar mina åsikter. Jag har jättekloka kompisar som är rika och jag fattar inte varför de inte har lika mycket att säga till. Det är bara tecken på dålig diskussionskultur.

Det var Saul Schubaks bror som lockade honom till politiken 2009: en person behövde väljas till rätt position och man behövde en röst till. Tidigare hade Schubak haft "en loserbild" av ungdomspolitiken, men upptäckte nu att det fanns bra folk inom politiken.

Samlingspartiet var det naturliga valet för en borgerligt tänkande människa. Schubak beskriver sig som liberal och konservativ och ser inga motstridigheter mellan de två termerna.

Vad är det största problemet i Finland i dag?

– Säkert det att staten hela tiden kommer med mer reglering om allt, från helt idiotiska grejer som att man måste ha en vägg vid Borgbacken så att barnen inte ser när någon dricker öl på terrassen, till större saker som har ekonomisk betydelse, som att ett företag kan lobba till sig fördelar.

Oärliga lyckas

När Schubak i januari meddelade att han lämnar viceordförandeposten upplevde han sig ha blivit "korsfäst" av sina vänner. I dag har han fortfarande väldigt goda vänner inom Samlingspartiet.

– En av mina kompisar sade att det mest positiva med barnbidragsgrejen var att man ser vilka ens riktiga vänner är.

Däremot känns det inte längre lika roligt med politik efter höstens händelser, säger Schubak. Han planerar att bli klar med sina studier till julen och vill börja jobba inom finansbranschen.

– De som blir intresserade av politik har idéer om hur de vill förändra världen, men för att komma framåt gäller det att sälja principerna. Jag brukar säga att det är oärliga människor som stiger till toppen.

Är det annorlunda i näringslivet?

– Där behöver man inte vara oärlig, för alla har samma mål, att göra vinst för företaget. I politiken finns det en intressekonflikt mellan väljarna och partiet.

Schubak, som tidigare jobbat som riksdagsassistent för Kimmo Sasi, utesluter ändå inte att han skulle återvända till politiken i framtiden.

– Varför inte, det är ett ganska lugnt arbete att vara riksdagsledamot. Det är enklare och lägre tempo än på en hög position i det riktiga arbetslivet. Det är skillnad att jobba på den sektor som skapar mervärde och på den offentliga sektorn, där man bara delar ut det.

Snart kliver också Schubak fullt ut i det riktiga arbetslivet. Först ska han bara njuta av sommaren och skriva klar sin pro gradu-avhandling.