Egyptens armé har avsatt Mursi

Landet får en övergångsregering och oppositionsföreträdare har samlats bakom en "färdplan" — med stöd av armén.

Presidentens säkerhetsrådgivare hade dessförinnan hävdat att militären iscensatt en kupp. Mursi manade enligt rådgivaren folket att göra motstånd — men inte använda våld.

Under den föregående natten hade tiotals dödsoffer rapporterats efter kravaller i Kairo.

När arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi i direktsändning tillkännagav att Mursi avsatts sade han också att ordföranden i författningsdomstolen inträder på posten som statschef tills vidare och att ett nytt presidentval ska förberedas. Landets författning ska också ses över.

Hårda ord

Mursi ska enligt nyhetsbyrån AFP ha försökt erbjuda en samlingsregering som en lösning på krisen. Men han hade också deklarerat, i ett tv-tal på onsdagen, att han var redo att försvara sin ställning med sitt liv. På Facebook lovade arméchefen al-Sisi för sin del att militären var beredd att dö för att försvara landet mot "terrorister och extremister".

Den liberale oppositionspolitikern Wael Nawara, som TT talade med i telefon under dagen, såg redan då Mursi som avpolletterad:

- Jag hoppas att Mursis fredliga anhängare nu accepterar att detta är folkets vilja.
Nawara anser att det allra viktigaste nu är att få till stånd en neutral, civil regering.

Trycker på

Ledaren för den liberala oppositionsalliansen, Nobelpristagaren Mohamed ElBaradei, har tillsammans med kristna och muslimska ledare utarbetat en handlingsplan för en politisk övergångsprocess.

Planen, som omfattar ett kort övergångsstyre följt av president- och parlamentsval, har dryftats av militären, ElBaradei, den koptiske påven Tawadros och Ahmad al-Tayyib, chef för lärosätet al-Azhar.

Muhammad Mursi valdes till president med 51 procents marginal i juni förra året. Hans styre har präglats av maktkamp med militären och motsättningar med den sekulära oppositionen och rättsväsendet och det har allmänt ansetts att han misslyckats med landets ekonomi.

En viktig stridsfråga var ett förslag till ny författning som enligt kritiker skyndades fram utan oppositionens medverkan, något förespråkare ansåg nödvändigt för att garantera en demokratisk utveckling.