Foto: EPA/Harish Tyagi

Krisen i Egypten djupnar

Osäkerheten i Egypten djupnar sedan president Muhammad Mursi avvisat militärens tidsfrist, och fler lämnat hans hårt prövade regering.

Osäkerheten om situationen i Egypten växte på tisdagen. På onsdag löper militärens tidsfrist för presidentens Muslimska brödraskap och de andra partierna ut, och ett militärt ingripande ryckte allt närmare.

Utrikesministern avgick som den sjätte ministern i raden inom ett par dagar, och även en talesman för presidentkansliet och en regeringstalesman avgick. Men justitieministern förnekade medieuppgifter om att hela regeringen avgått.

Armén sade sig vara beredd att snabbt ingripa på gatorna om det blir nödvändigt, och enligt armékällor letade man efter "militanta element" från expresident Hosni Mubaraks tid.

Inga samtal

Samtidigt var positionerna låsta. Egyptens islamistiska allians, i vilken Mursis Muslimska brödraskapet ingår, avvisade krigsmaktens tidsfrist, och Mursi sade sig stå kvar vid sin nationella försoningslinje.

Men det blir inga samtal med president Mursi, sade oppositionsgruppen Nationella räddningsfronten.

- Vi betraktar honom inte längre som legitim, sade räddningsfrontens talesman Khalid Dawoud.

Dawoud sade att Nobelpristagaren Mohamed El Baradei har fått gruppens uppdrag att representera den i samtal med militären.

Nej till militärstyre

Samtidigt som oppositionen och folket på gatan ropar efter militärens stöd mot den hårt beprövade Mursi-regeringen, avvisades tanken på ett militärt styre.

Nationella räddningsfronten skulle inte stödja en militärkupp och litar på att militären inte hotar med att inta en politisk roll, sade oppositionsgruppen i ett uttalande. Gruppen vill se en modern och demokratisk stat med utrymme för alla politiska inriktningar, även politisk islam, heter det.

Den egyptiska staten måste ta ansvar för landets säkerhet, anser den liberale veteranpolitikern Wael Nawara i Kairo.

- Ingen vill att armén ska styra, men att den ska säkra och stå bakom demokratin. Det finns regler för den demokratiska processen som Mursi har brutit mot, sade han i telefon till TT.

Bakgrund
Armén och makten
  • Sedan militären tog makten i Egypten 1952 byggdes en auktoritär stat, baserad på en stark presidentmakt med militären i ryggen.
  • Presidenterna Gamal Abdel Nasser 1956–1970, Anwar Sadat 1970–1981 och Hosni Mubarak 1981–2011 var ursprungligen militärer, och hade kontroll över hela statsapparaten.
  • När Mubarak störtades 2011 var det de ledande militärerna som, genom de "Väpnade styrkornas högsta råd" (Scaf), övertog makten.
  • Muhammad Mursis maktposition som president har varit oklar sedan han blev president i juni 2012. Två dagar före presidentvalet upplöste författningsdomstolen parlamentet, och några dagar senare utfärdade militärrådet ett dekret som starkt begränsade presidentens makt. 

- Det viktigaste just nu är att polisen och militären inte bekämpar demonstrationerna utan står bakom folket, så vi inte får samma situation som i Syrien.

Armén kluven

Den egyptiska armén är kluven och vill inte styra landet, men tvingas gå in då president Mursi förlorat kontrollen, säger Per Jönsson på Utrikespolitiska institutet till TT.

- Det har funnits en tyst pakt om att Muslimska brödraskapet sköter politiken och militären säkerhetspolitiken, säger Jönsson som anser att mycket tyder på att armén redan har en lösning, med en annan falang av Muslimska brödraskapet, till hands.