Sverige utvidgade spaningsmöjligheter

Tidigare var det bara regeringen, regeringskansliet och försvaret som gav uppdrag till Försvarets radioanstalt. I år har även Säkerhetspolisen Säpo och Rikskriminalpolisen fått den rätten.

Säpos rättigheter blev aktuella i samband med självmordsattacken i Stockholm i december 2010 då Säpo riktade kritik mot sina "bakbundna händer" i underrättelseverksamheten.

FRA-lagen gör det möjligt att spana efter uppgifter om yttre hot, men inte att avlyssna kommunikation inom landet. Trots det kritiserades lagen kraftigt redan innan den trädde i kraft. Den sågs som ett bakslag för integritetsskyddet. Kritiken har lagt sig under årens lopp, men lagen har fortfarande sina motståndare.
Försvarets radioanstalt övervakas av ett omfattande maskineri. Varje spaningsuppdrag kräver tillstånd av en särskild domstol som bedömer om uppgiften fyller de krav lagen ställer. Spaningsuppdragen har delats upp i åtta olika kategorier och de gäller främst internationella hotbilder.

– Vi är inte intresserade av och har inte rätt att söka information inom andra områden än de som bestämts för oss, säger Anni Bölenius, informationschef på FRA.

Dessutom finns en separat organisation, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, som bestämmer vilka kanaler FRA får använda. I praktiken får FRA sålla en liten del av datakommunikationen, till exempel i en viss kabel.

Integritetsombudsmannen och en parlamentarisk kommitté övervakar tillämpningen av lagen ur integritetsperspektiv. I Finland vill Skyddspolisen ha mer befogenheter och effektivare verktyg för att sålla i finländarnas datakommunikation. Skypochefen Antti Pelttari sade före midsommar till tidningen Talouselämä att Finland borde överväga en liknande sållning som Sverige har.