Nya medlemmen är redan trött på EU

Kuststaden Zadar har en vacker gammal stadskärna, men är främst en hållplats för färjetrafik till öarna Ugljan, Pag och Dugi Otok. I marinan strax utanför centrum reparerar 23-årige Nikola Musil en segelbåt med schweizisk flagga. Han ser inget positivt med EU-medlemskapet.

– Alla flyr EU och vi kramar dem. Island är det smartaste landet i Europa, som sa nej.

Han tycker det är för mycket som inte är i skick i Kroatien än vad gäller ekonomin och rättssystemet. Därför tror han inte Kroatien kommer att tjäna något på medlemskapet. Tvärtom:

– EU vill ha med oss för att få gratis tillträde till kusten. Här kommer allt att bli dubbelt så dyrt.

"Alla borde lämna unionen"

Också Dinka Valcic, som passar sina barnbarn på stranden en bit bort, är skeptisk. Hon har just pratat med en vän i Italien som säger att situationen är fasansfull. Hon är rädd att det kommer att bli sämre också för Kroatien.

– Det bästa vore om vi stannade utanför, och om alla andra lämnade unionen. Utan krig förstås!

Hon tror att Bryssels direktiv om europeisk standard kommer att göra det svårt för småjordbrukare i Kroatien att klara sig.

EU:s regelverk upprör kust- och öborna av särskilt två anledningar. Det vita dessertvinet som odlas på ön Hvar utanför Split får inte längre säljas under sitt namn Prosek, eftersom det är för likt det italienska Prosecco.

Och fiskarna måste anpassa storleken på sina nät, minska kvoterna och begränsa fiskeperioderna. I dag fiskar de året om, med vila tio dagar per månad när det är fullmåne. Det berättar kaptenen Krsto Ivos, som står på sin fiskebåts däck, medan han steker sardiner i olivolja. En bra dag tar den nio man starka besättningen upp tio ton sardiner. Nästan all fisk konserveras och går på export.

Raka vägen in i skamvrån

Motorvägen mellan Zadar och Zag­reb är slät och fartinbjudande. På bergskammarna snurrar vindkraftverk. Nyheterna rapporterar om att regeringen har lagt fram ett lagförslag om strategiska investeringar som ska förenkla administrationen för den som vill satsa sina pengar i Kroatien.

Efter 12 år av förhandlingar och reformer riktar EU-kommissionen fortfarande kritik mot landets ogästvänliga affärsklimat, det dåliga skyddet för investerare och den svaga offentliga administrationen. Kroatiens kreditvärde rankas som "skräp", och landets totala skulder beräknas nästa år vara högre än EU:s tillåtna 60 procent av bnp. Det finns en risk att landet får ställa sig i unionens skamvrå det första det gör som medlem, eftersom också budgetunderskottet är för stort.

Den ansträngda ekonomin återspeglar sig i förberedelserna för inträdesfirandet i Zagreb.

– Som läget är nu vore det inte anständigt att spendera för mycket av skattebetalarnas pengar, säger Tomislav Saucha, chef på regeringskansliet och ansvarig för firandet vid midnatt den 30 juni. Han garanterar ändå att den begränsade budgeten, knappt 700 000 euro, inte kommer att märkas på torget i Zagrebs centrum.

– Det finns bara två saker som kan gå fel: dålig uppslutning och dåligt väder, säger han.

För 20 år sedan var stödet för EU-inträde 75 procent i Kroatien. Men i folkomröstningen förra året röstade bara 44 procent, varav två tredjedelar för.

En undersökning visar att nästan hälften av kroaterna tycker att det inte behövs något firande alls. Jag berättar om de skeptiska Zadar-borna.

– Visst, det råder kanske ingen eufori, det här är slutet på en lång resa för oss. Kroater är inte så lättimponerade, det ska till ett världsmästerskap i fotboll för det, säger Tomislav Saucha.