Gamla hemtrakter. Wärtsiläs varv i Sandviken var Eero Mäkinens första arbetsplats. Trots varvskriser och fem ägarbyten har han förblivit bolaget trogen och från paradplats fått följa med turerna i den finska varvsindustrin. Foto: Hbl/Dan Andersson

"Varvsindustrin kommer att bestå"

Efter fyrtio år inom finsk varvsindustri känner få branschen som Eero Mäkinen. Utmaningarna är många vid de finska varven, där kris blivit vardag, men Mäkinens tro på en framtid för varven är stark.

– Därborta började jag min karriär, säger STX Finlands förra vice vd Eero Mäkinen och pekar ut över vattnet. Året var 1969 när en nyutexaminerad skeppsbyggnadsingenjör började jobba vid dåvarande Wärtsila vid Sandvikens varv. Över fyrtio år, en konkurs och fem ägarbyten senare känner få den finska varvsindustrin som Mäkinen.

Det bolag Mäkinen pensionerades från i slutet av maj heter i dag STX Finland och är en del av det sydkoreanska STX.

Moderbolaget ansökte i vår om skuldsanering och STX Finlands Åbovarv gick i slutet av förra året miste om en amerikansk order på en lyxkryssare på grund av brist på kapital.

Det är ett bolag i kris du pensioneras från. Hur kommer det att gå för de finska varven?

– Mina första femton år i branschen var stabila med konstant tillväxt. Sedan dess har det varit turbulent så kris har blivit vardag, säger Mäkinen.

Varvsindustrin hör till de branscher som drabbats hårt, men långsamt av finanskrisen. Stora faryg tar omkring tre år att bygga så när Lehman Brothers kollapsade 2008 hade varven orderböckerna fulla och arbete ännu i några år. Successivt har ändå den ekonomiska krisen ätit upp branschen inifrån.

– Nästan alla varv expanderade före krisen för att mätta den stigande efterfrågan. I dag har vi globalt en överkapacitet på nästan 40 procent, säger Eero Mäkinen.

Asien tar över

Förutom finanskrisen har varven redan länge befunnit sig mitt i en strukturomvandling, där kapaciteten flyttar till Asien.

– Efter andra världskriget byggde européerna 80 procent av alla fartyg i världen. I dag är siffran 6–7 procent.

Det oaktat tror ändå Mäkinen att européerna har sin plats i branschen.

– 90 procent av kryssningsfartygen byggs ännu i Europa och det finns några andra nischer där vi är starka, som skepp för arktiska förhållanden.

Du talar hela tiden om Europa men hur kommer det att gå för de finska varven?

– Vi är inte isolerade utan en del av den europeiska varvsindustrin. En liten skillnad är att vi förr fick konkurrensfördel av handeln med Sovjet, men det är länge sedan. Det har talats om Rysslands återkomst länge, men litet har hänt, säger Mäkinen.

Kommer STX Finland att gå i konkurs?

– Vad vi vet är att moderbolaget befinner sig i ett tillstånd, som närmast kan beskrivas som katastrofalt och att dotterbolag med stor sannolikhet säljs bort.

Mäkinen hoppas ändå att den finska delen kommer att bestå i någon form.

– Många har velat dra paralleller till Wärtsilä meriteollisuus konkurs 1989 och nystarten som Masa Yards. Då var situationen en helt annan. Varvet hade elva skeppsbeställningar i orderböckerna och en Martin Saarikangas som drivmotor. I dag saknas både och, säger Mäkinen.

Konsultpensionär

Trots pensioneringen kommer Eero Mäkinen inte helt att sluta jobba inom varvsindustrin.

– Jag ska grunda ett konsultföretag och vara med på något hörn och se vart branschen går.

Trots alla strukturomvandlingar tror han ändå att varvsindustrin är en framtidsbransch.

– Så länge fabrikerna finns i Asien och konsumenterna i Europa kommer fartyg att behövas. Olja och gas tenderar också att finnas på ett annat ställe än där de behövs.

Det är inte bara de globala strukturerna som förändrats under Mäkinens fyrtio år i branschen.

– När jag kom hit till Sandviks varv 1969 talade man svenska på varvet. Varvsindustrin var länge en ganska svenskspråkig bransch i Finland, säger Mäkinen.