Svensk dom väcker hopp för utpressningsoffer

Fällande domar mot två män som utpressat en svensk-eritreanska väcker hopp om att fler anmäler de många liknande brotten både i Sverige och EU. Domarna var de första i sitt slag i västvärlden.

En 18-åring och en 21-åring fälldes av Solna tingsrätt för försök till grov utpressning. Den svensk-eritreanska journalisten och människorättsaktivisten Meron Estefanos pressades på 33 000 dollar i lösesumma för en kidnappad man som de trodde var hennes kusin.

Bland annat för att de inte insåg sin roll i en internationell mord- och tortyrindustri blev dock straffen bara skyddstillsyn och i ett fall en månads fängelse.

– De visste inte om den större brottsbilden, säger domaren Mattias Möller.

Trots de milda straffen ser Meron Estefanos domen som en öppning.

– Vi vet att det finns väldigt många i Sverige som tagit emot lösen.

Polisen: Anmäl!

Meron Estefanos vill att omvärlden ändrar synen på utpressarna som jobbar för dem som kidnappar och torterar folk i Egypten.

– Om jag tog emot pengar för al-Qaida skulle jag hamna i fängelse, kanske i Guantánamo Bay. Det här är också terrorister.

Fallet är unikt för att det fanns medarbetare i Sverige. Vanligen sköts utpressningen från läger i Egypten. De anhöriga får höra på telefon hur deras familjemedlemmar torteras.

Pia Thevselius, biträdande chef på Rikskriminalpolisens utredningssektion, vill nå det mörkertal av utpressade som finns i Sverige, som inte tror att polisen kan hjälpa.

– Vi vill verkligen att man anmäler, vi har kompetensen och kontakterna internationellt för att kunna utreda sådan här brottslighet, säger hon.

Fler länder?

Den svensk-eritreanske riksdagsmannen Arhe Hamednaca (S) är av samma åsikt och hoppas att domen leder till att fler länder försöker jaga utpressare. Sveriges och särskilt utrikesminister Carl Bildts engagemang i frågan borde nu dessutom öka, anser han.

– Det är en omänsklig situation för dem som torteras och dödas. Det räcker inte med att bara be Egypten göra någonting åt det.

Det svenska samhället har också en viktig roll, tycker han.

– Det är våra medborgare som blir skuldsatta och får psykiska problem av utpressningen.

Åklagarsidan väntas överklaga. De dömda har inte bestämt sig trots att de förnekar brott.