Vårdreformen bollades till kommunerna

I går överlämnade arbetsgruppen, som förbereder den nya social- och hälsovårdsreformen, en lägesrapport till omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP). Gruppen har jobbat med de praktiska frågor som väckts efter att en annan arbetsgrupp, ledd av Petteri Orpo (Saml) och som innehöll ministrar från alla regeringspartier, lade sina förslag i maj.

Klubbas gårdagens förslag igenom betyder det att kommuner med färre än 20 000 invånare inte får ordna social- och hälsovårdstjänster själva. Tjänsterna för invånarna i sådana kommuner ordnas av antingen ett social- och hälsovårdsområde med 50 000 invånare eller inom ett område på basnivå med cirka 20 000–50 000 invånare. Till basnivån tillhör inte jour dygnet runt på varken social- eller hälsovårdssidan.

Nu är det kommunernas tur att ta ställning till förslaget. Senast den 11 oktober ska de meddela vad de tycker.

Med 6 000 invånare ser Sjundeås kommundirektör, Juha-Pekka Isotupa, ingen nytta av att begränsa kommunernas rätt att erbjuda vård. I början av året avslutades ett fyraårigt social- och hälsovårdssamarbetet med Lojo.

– Kostnaderna steg då vi gick med i samarbetet och i år har kostnaderna sjunkit. Experterna kan säga vad de vill men siffrorna visar någonting annat. Jag tycker inte att det stämmer att en kommun med ett invånarantal under 10 000 inte skulle kunna producera tjänster, säger Isotupa.

Äldre och sjuka betalar mer

Enligt förslaget ska kommunerna fortfarande stå för tjänsternas finansiering. Inom social- och hälsovårdsområden skulle kommunerna betala enligt invånarantal, åldersstruktur och sjukfrekvens.

– Om kommunen har många äldre personer och sjuk betalar de mera, precis som i dag, säger arbetsgruppens ordförande Kirsi Paasikoski och tillägger att dessa kommuner kommer att få stöd av staten.

Tuula Haatainen (SDP), som också suttit med i arbetsgruppen i egenskap av Kommunförbundets vice vd, tycker att arbetet underlättades då de politiska linjerna var klara.

– Nu ska vi höra kommunerna. Jag hoppas på att kommunerna går igenom förslaget och ger förslag på hur de skulle kunna göra och hämtar fram de problem som de tycker måste finslipas.

Den före detta omsorgsministern är oroligt för universitetssjukhusens framtid.

– I synnerhet universitetssjukhusens framtid väcker oro. Sjukhusen fungerar nu som samkommuner och svarar bra på den specialiserade sjukvårdens behov. Det är onödigt att avveckla något, som redan fungerar bra, säger Haatainen.

Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, håller med om kritiken. Enligt honom finns det knappast någon stad som vill ta över universitetssjukhusen.

– Orpo-arbetsgruppen utgick i från att universitetssjukhusen behandlas på samma sätt som alla andra. Det är alldeles klart att alla tilltänka ansvarskommuner inte orkar bära ett universitetssjukhus. Jag tror inte ens att Helsingfors stad orkar med universitetssjukhuset ensamt. Ingen av städerna har visat någon större entusiasm över att de skulle hamna ta allting.

Svenskan hotas inte

Också Paasikoskis arbetsgrupp lyfter fram behovet för att säkerställa service på svenska.

– Justitiekanslern tog ett tydligt ställningstagande när det avgjorde om Karleby skulle höra till Vasa eller Uleåborg då regionförvaltningsreformen genomfördes. Det är ett så pass bra uttalande att vi också använder oss av det.

Enligt den nuvarande tidtabellen ska lagen träda i kraft den första januari 2015.