Splittrat bakom Brasiliens protester

Demonstrationerna fortsätter i Brasiliens storstäder, trots president Dilma Rousseffs löften om reformer. Tusentals ungdomar visar sitt missnöje med regeringen – men massan bakom protesterna är splittrad.

"Det handlar inte bara om 20 cent." Meddelandet, som upprepas på plakat, Twitter, Facebook och Youtube, har blivit ett samlingsnamn för det bubblande missnöjet i Brasilien – och för de största demonstrationerna som landet sett på 20 år.

– Åtta av tio ute på gatorna är unga och högutbildade. De är framtidens ledare och det är framtidens krav vi ser, säger Alberto Almeida, politisk analytiker vid forskningsinstitutet Instituto Analise i Sao Paulo, till nyhetsbyrån TT.

Utbredd korruption

Protesterna, som utlöstes tidigare i juni då brasilianska myndigheter höjde priset på buss- och tunnelbanebiljetter i Sao Paulo med 20 cent, har vuxit till en nationell massrörelse som kritiserar allt från en undermålig vård och skola till kostnaderna för att arrangera VM i fotboll. Men framför allt den utbredda korruptionen.

I Sao Paulo blockerade tiotusentals personer en huvudgata i protest mot ett förslag till en lagändring, som enligt kritiker skulle begränsa åklagarmyndighetens befogenheter att utreda korruption och maktmissbruk. Samma myndighet genomförde i fjol Brasiliens största korruptionsrättegång mot medlemmar i regeringspartiet PT. En omstridd omröstning om förslaget, tänkt att hållas den 26 juni, kan orsaka ännu fler protester om den genomförs.

"Ingen ledare"

Men korruptionen är bara en av många frågor som driver demonstrationerna, konstaterar Almeida.

– Brasilien har fått det bättre och folk är mer köpstarka i dag. Men livet utanför hemmet, skolan och vården, har inte blivit bättre.

Att myndigheterna sänkte biljettpriserna i Sao Paulo stoppade inte protesterna. Inte heller löften om en "storpakt" för att förbättra den offentliga sektorn. President Dilma Rousseff har utlovat samtal med representanter för protesterna – men vem som representerar de splittrade grupperna av demonstranter är oklart.

– De har ingen ledare, ingen kärnfråga och ingen koppling till någon etablerad institution. Har du sex olika frågor har du ingen fråga alls och efter ett tag kommer folk att tröttna, säger Almeida.