60-plussarna blir stridsämne i het pensionsdebatt

Arbetspensionsavgifterna borde stiga med 0,4 procentenheter 2011–2014. Det har de betalande parterna, det vill säga arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna kommit överens om år 2009.

Det här skulle betyda att arbetspensionsavgifterna nästa år överskrider 24 procent av lönesumman. Två år senare borde avgiften vara 24,4 procent. Det här är verklighet om parterna håller fast vid sina tidigare fattade beslut.

– Det bör vi, säger Lauri Lyly, fackcentralen FFC:s ordförande.

Han backas upp av akademikercentralen Akavas ordförande Sture Fjäder och tjänstemannacentralen FTFC:s ordförande Mikko Mäenpää.

De anser att det handlar om att ge en signal till yngre arbetstagare om att arbetsmarknadsparterna tar finansieringen av arbetspensionerna på allvar. Pensionslöftena till de unga måste tryggas.

För mycket pengar

Finlands Näringsliv EK vill hålla arbetspensionsavgifterna på nuvarande nivå år 2014–2015. Arbetsmarknadsdirektör Lasse Laatunen vill skilja mellan avgiftsnivåer på kort och på lång sikt. EK vill tillfälligt bromsa en förhöjning av de indirekta arbetskraftskostnaderna med de extra pengar som kommit in i pensionssystemet under de senaste åren.

På grund av felberäkningar har det samlats in för mycket pengar via invalidpensionsavgifterna och arbetslöshetspensionsavgifterna. De för stora inbetalningarna fick parterna att komma överens om ett tillfälligt avgiftsavdrag på 0,4 procentenheter i november 2012. Men löntagarorganisationerna poängterar att avdraget är tillfälligt.

När tvisten om arbetspensionsavgifterna är löst riktas energin på frågan om den alltför låga pensioneringsåldern i Finland. Avgifterna och åldern hänger nära samman. Ju längre arbetstagarna är i arbetslivet desto mer pengar kommer det in via arbetspensionsavgifter och skatter.

Finländarna går fortfarande i pension alltför tidigt. Den genomsnittliga pensioneringsåldern är 60,5. Medelåldern dras ned av att många varje år går i invalid- och sjukpension. Ålderspensioneringen sker också för tidigt.

I praktiken har åldern 63 blivit den vanligaste nedre åldern för ålderspension (se grafiken). Enligt den tidigare lagstiftningen var åldersgränsen 65 inom den privata sektorn.

"Åldersrasism vanlig"

Det verkar som om arbetstagare pensionerar sig eller pensioneras så fort det är möjligt. Få personer utnyttjar morötterna i pensionssystemet, möjligheten att samla på sig extra pension via en superkoefficient.

Jutta Kainlauri i Eurokangas affär i Rosendal i Vanda hör till undantagen.

– Jag fortsätter gärna här på heltid ett par år till. Min kompetens uppskattas och jag stortrivs, säger Kainlauri som fyllt 65.

Var tionde arbetstagare i företaget Eurokangas är över 60 år. Den äldsta arbetstagaren är 71, säger personalchef Marina Ala-Nikula.

Eurokangas är inte det enda företaget som satsar på äldre. Berner och Lassila & Tikanoja har också höjt den genomsnittliga pensioneringsåldern bland de anställda. Men ett engagemang som direkt involverar över 60-åringar är snarare undantag än regel i dagens Finland.

Akademikercentralen Akavas ordförande Sture Fjäder går rakt på sak. Han talar om åldersrasism.

– Sysselsättningsgraden i gruppen 60–64 år är bara 42 procent. Den är alltför låg och beror på åldersrasism på arbetsmarknaden.

Flexibilitet får stöd på fältet

Arbetstagarna på Eurokangas ger sitt fulla stöd till en flexibel pensioneringsålder. Den nuvarande gränsen 63–68 år är bra, anser de. Butikschef Marja Kaskamaa-Laine säger att individuella lösningar är viktiga.

– Branscherna varierar och arbetsuppgifterna är mycket olika. För att inte tala om hur stora skillnader det finns mellan olika människor.

Kaskamaa-Laine anser att det nuvarande systemet med deltidspension för äldre arbetstagare är mycket bra.

Arbetsgivarna har flaggat för att-­frångå flexibiliteten för när en person skall och får gå i ålderspension.

– Det är klarare och tydligare för både arbetstagarna och arbetsgivarna att ha en exakt ålder. Och den borde vara tillräckligt hög, säger Vesa Rantahalvari, pensionsexpert på EK.

Löntagarorganisationerna är eniga om att flexibilitet är bra.

– Åldersgränsen för när man skall gå i ålderspension är 68. Trots det här stirrar alla på åldern 63. Jag anser att det är alltför schematiskt att bara fundera och diskutera åldern. Det är mycket annat man bör tänka på, säger Lauri Lyly, ordförande för fackcentralen FFC.

Enligt Lyly krävs det samtidigt en lika intensiv diskussion om arbetets innehåll, om hur ledarskapet fungerar på arbetsplatsen, om det finns arbete, om 60-plussarnas yrkeskompetens och personliga hälsa är i skick. Om de här faktorerna är i sin ordning kan han inte tänka sig att personer över 63 år inte skulle vilja stanna några år till på jobbet.

Lyly är över huvud taget emot schematiska lösningar. Han säger att livslängdskoefficienten i det nuvarande systemet också är en bra sak. Det får folk att bli kvar längre.

Alla de här elementen skall ses över i förhandlingar som enligt planerna startar senare i höst. Mikko Mäenpää säger att det är bra om en del branschers kollektivavtalsförhandlingar först undanstökas. Teknologiindustrin väntas förhandla om sina avtal i oktober.

– Pensionsförhandlingarna i höst är mycket viktiga. Vårt arbetspensionssystem måste ha en trovärdig finansieringsbalans. Annars förlorar systemet sin legitimitet och folk börjar ta privata pensioner. Då har vi förstört en av grundpelarna i den finländska socialtryggheten, säger Mäenpää.