HD säger nej till Nordkalk på Gotland

Enligt beslutet i Högsta domstolen måste Nordkalks ansökan prövas på nytt i Mark- och miljödomstolen, som ursprungligen gav det finländska bolaget grönt ljus för kalkbrottet.

Det planerade kalkbrottet är omstritt eftersom det ligger vid två Natura 2000-områden, och räknas till ett av Sveriges viktigaste naturområden.

Högsta domstolen slår nu fast att det måste göras en sammanhållen tillståndsprövning av alla effekter som täktverksamheten kan få på de skyddade områdena. Det innebär att bolagets ansökan ska prövas på nytt av Mark- och miljödomstolen.

Striden om kalkbrottet har pågått sedan 2006 och har delat gotlänningarna i två läger. Motståndarna menar bland annat att kalkbrottet skadar värdefull natur och hotar kvaliteten på vattnet i Bästeträsk, som är en reservvattentäkt för Gotland.

Förespråkarna hänvisar till kalkbrottets sysselsättande effekt. Kalkbrottet, som planeras bli 170 hektar stort, väntas ge cirka 60 jobb i 25 år.

Förra sommaren började Nordkalk röja skog i täktområdet för att förbereda för kalkbrytningen, men hundratals naturvänner samlades på platsen och protesterade mot röjningen. Det ledde till att en stor polisstyrka fick sättas in.

Men protesterna lönade sig. Naturvännerna tog åtminstone en delseger.

- Vi vann. Nu räknar vi med att på sikt kunna rädda hela området, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen (SNF) till nyhetsbyrån TT.

På Nordkalk, som är en del av Rettig Group, är beslutet ett bakslag.

– Detta var ett tungt besked för oss och våra anställda. Vi är besvikna, men vi tror fortsatt på Bungetäkten. Nu får vi anpassa oss till HD:s beslut och fortsätta den rättsliga processen ytterligare en tid. Vi hoppas trots allt på en skyndsam prövning med ett i slutändan positivt besked, säger vd Anders Mattsson i ett pressmeddelande.

Det planerade kalkbrottet har varit uppe i flera olika domstolar och det finns flera olika domslut, både emot och för. Bland annat den regionala Miljödomstolen har sagt nej till Nordkalks planer.