Mat är billigare för folkvalda

Vad sägs om en kyckling- och kokossoppa med sallad och dryck till för 4,50 euro? Eller fransk köttfärssås med kokt potatis med sallad och dryck för 5,60? Och en kopp kaffe till för 90 cent?

Prisnivån på Amicas restaurang i Riksdagshuset är minst sagt skälig. Det dyraste lunchalternativet kostade i onsdags 6,50. Restaurangen i riksdagens tillbyggnad håller samma låga nivå.

En snabb genomgång av Amicas avtalsrestauranger i Helsingfors visar att de flesta har högre priser än Riksdagsrestaurangen.

Till exempel på Helsingfors universitets personalrestaurang Amica Paprika fick man betala 6,10 euro för en portion (inte fransk?) köttfärssås, medan det dyraste lunchalternativet gick löst på 7,25.

Studerande kan ändå äta billigare i restauranger som omfattas av systemet med måltidsstöd.

Prisnivå efter vad som ingår

Eeva-Maija Heikkinen, direktör för försäljning och kontraktsutveckling på Fazer Food Services, konstaterar att prisnivån på Riksdagsrestaurangen är resultatet av ett normalt anbudsförfarande där den som ber om offerter räknar upp vad som önskas, får svar som jämförs med varandra och sedan fattar beslut om vilken offert som bäst motsvarar förväntningarna. Hon påpekar att variationen i priserna på olika restauranger beror på många olika saker. I lunchpriset inräknas bland annat råvaror, löner, hyror och köksmaskiner.

– Prisnivån beror också på vad som ingår i lunchen. Ingår sallad, bröd, kaffe och efterrätt blir det dyrare. Dessutom måste man beakta hur mycket som går till spillo, vilka tider restaurangen håller öppet och hur stora volymer det handlar om. Och så kan arbetsgivaren välja att subventionera, räknar Heikkinen upp.

Riksdagens förvaltningsdirektör Pertti Rauhio berättar det är kanslikommissionen, som består av talmanstrion och fyra andra folkvalda, som bestämmer vem som anlitas och vilka villkor och priser som tillämpas.

– I teorin är lunchpriset 5,90, som är den lägsta summan för att det inte ska bli skattepåföljder. Riksdagsledamöterna och de anställda får tjugo virtuella måltidskuponger värda 5,90 per månad, berättar Rauhio.

Varför har man valt det billigaste alternativet?

– Man har väl ansett att man får en tillräckligt bra produkt för det priset.

För de anställda dras lunchkupongerna av från lönen som en skattefri förmån. Riksdagsledamöterna, som inte får lön utan arvode för förtroendemannauppdrag, köper kupongerna till samma pris.

Riksdagsrestaurangen och kaféet ovanför har fulla alkoholrättigheter.

De folkvalda kan alltså ta sig en konjakt till eftermiddagskaffet om de har lust.

– Vi har betraktat det som normala måltidsdrycker och jag har inte märkt att riksdagsledamöterna skulle se annorlunda på saken. Det har inte förorsakat några problem, försäkrar Rauhio.

Väljer sällan alkohol

Lagutskottets ordförande, tidigare inrikesminister Anne Holmlund (Saml) är nöjd med serveringen i Riksdagshuset och i tillbyggnaden.

– Det är mångsidigt, med lätta sallader och soppor.

Hon tycker inte att priserna är låga.

– Inte är det här så väldigt billigt. Jag skulle säga att priserna ligger på medelnivå.

Holmlund ser inga problem med de fullständiga utskänkningsrättigheterna.

– Du ser nästan aldrig någon dricka alkohol till lunchen. När det är kvällsplenum händer det förstås att folk tar en öl eller ett glas vin. Själv har jag principen att aldrig kliva upp i plenisalens talarstol om jag druckit ett glas.

Hbl:s anställda har lunchkuponger som kostar 5,90, däremot ingen egen lunchrestaurang.