Sibbo klarar ett par tusen nya sjuklingar

När de nya EU-bestämmelserna träder i kraft vid årsskiftet slopas kommungränserna i vården. Det är en klar förbättring för dem som exempelvis bor vid gränsen mellan två kommuner men på fel sida med tanke på avståndet till närmaste vårdcentral. Också många sommargäster välkomnar reformen och så de som vill ha vård på svenska.

Sibbo väljer att inte vänta och se vad som händer efter nyår. Kommunen har startat en reklamkampanj för att locka nya patienter. I höst kartläggs intresset för vårdtjänsterna i Sibbo bland dem som bor strax utanför Sibbos gränser och bland sommargästerna.

Enligt chefsläkare Kati Liukko är Sibbo väl förberett.

– Vi kan ta emot 2 000–3 000 nya patienter. Vid 5 000 nya patienter behöver vi rekrytera läkare och övrig vårdpersonal, säger hon.

Under Liukkos ledning har man i Sibbo lyckats korta vårdköerna dramatiskt. För fem år sedan kunde invånarna räkna med ett tandläkarbesök sex månader efter att besöket bokats. Nu är alla vårdköer nere i högst två veckor.

– Jag trivs utmärkt, säger läkaren Anni Herlevi på hälsovårdcentralen i Nickby.

Hon talar om lagarbete och en trygg arbetsmiljö med många erfarna läkare.

Birgit Holopainen som sitter och väntar på att få träffa en sjukvårdare håller med.
– Ja det ä bra vård här, men det var det i Helsingfors också.

Birgit Holopainen är en "stadin friidu" som hon själv säger, en Kronohagsbo som sålde begravningstjänsten och gjorde sommarboendet i Sibbo till åretrunthus.

Ingen välgörenhet

Sibbo fick en del kritik när vårdavtalet mellan Helsingfors och Sibbo om vården för invånarna i den annekterade delen av kommunen slutade gälla och Östersundomborna tvingades söka sig till Helsingfors.
– Det där är något som vi inte kunde påverka, säger kommundirektör Mikael Grannas.

Det är möjligt att patientströmmen vänder om ett knappt år igen. Sibbo räknar inte med en rusning men om volymen ökar och vården inte överbelastas gynnar arrangemanget Sibboborna. Vården blir i alla fall inte dyrare och systemet hålls så att säga välsmort.
– Det handlar inte om välgörenhet, självklart fakturerar vi patientens hemkommun. Men det här är inte heller någon business. Vi gör inte pengar på det här, säger Miakel Grannas.

Avgifterna har ett tak eftersom de fastslås av staten. Kriskommuner kan inte skinna grannkommunerna.
– Blir det en stor invasion är vi i knipa men folk är ganska konservativa. Jag hoppas att vi kan se behovet i god tid i höst för då finns tid att anställa personal.

Trygga läkarbesök
Trycket på vården i Sibbo beräknas alltså inte vara så stort men det kan vara annorlunda i exemplevis Kyrkslätt om en stor mängd Esbobor väljer att flytta sina journaler dit. Alldeles lätt går det förstås inte, inte i Finland. I svenska Halland kan man byta vårdenhet varje dag om man vill. Här väljer man vårdkommun ett år i taget. Fördelen, tror Anni Herlevi, är att många människor ändå vill ha ett lite mera förtroligt förhållande till läkaren.

– Så att man inte varje gång behöver dra hela historien om från början för en okänd person, säger hon.

En annan bra sak att komma ihåg är att det inte går att plocka russinen ur bullen, det vill säga exempelvis gå hos tandläkaren i Sibbo och sköta allt annat i Helsingfors.

– Man väljer hela vårdpaketet, säger Mikael Grannas.

Vård på svenska är ett klart trumfkort som Sibbo har. Därför överväger sannolikt många helsingforsare i framtiden hälsovårdscentralerna i Nickby och Söderkulla.

På Sibbo kommuns webbplats kan man läsa mera om vårdreformen. Också kommundirektörens blogg har uppdaterats med anledning av marknadsföringen.

– Arrangemanget ger hälsostationer med god kvalitet bättre finansiella möjligheter att utveckla sin service. Hälsostationer som inte klarar sig i konkurrensen blir kvar med sin kostnadsstruktur medan kommunen även måste betala andra kommuner för sina invånares hälsovård, skriver Mikael Grannas och fortsätter:

– Det här är ett kundorienterat sätt att utveckla hälsovården.